Kurs

Existentiell folkhälsa

Den existentiella dimensionen av hälsa och dess relevans för folkhälsovård i en svensk kontext presenteras utifrån grundläggande teori och praktik. Kursen behandlar hälsa som en helhet bestående av fysisk, psykisk, social, livsmiljörelaterad och existentiell hälsa. Grundläggande teorier och definitioner av hälsobegreppet med fokus på den existentiella dimensionen presenteras och diskuteras liksom hur existentiellt hälsoarbete kan utformas i praktiken för att stärka människors självskattade hälsa. Kursen ger möjlighet för studenten att reflektera över sin egen roll i relation till arbete med existentiella frågor och ges redskap för att utveckla lokalt förankrat folkhälsoarbete.

Efter kursen förväntas studenten:

  • kunna redogöra för och kritiskt reflektera över olika definitioner av centrala begrepp inom existentiellt relaterad folkhälsovetenskap
  • Kunna redogöra för hälsoläget i befolkningen och den historiska utvecklingen nationellt, utifrån ett existentiellt perspektiv
  • omsätta den teoretiska kunskapen i planering, genomförande och utvärdering av insatser för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande existentiellt arbete
  • kritiskt reflektera över sin roll i arbetet med existentiella frågor

Reservation för revidering av litteraturen.

Folkhälsomyndigheten, 2022. Folkhälsans utveckling – årsrapport 2022. S. 13–50. (37 s). (Elektronisk). PDF format. Tillgänglig här. http://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/f/folkhalsans-utveckling-arsrapport-2022/

Haglund, B.J & Melder (Ed.). (2023). Existentiell hälsa – En bortglömd determinant?. Socialmedicinsk tidskrift, 100 (1). https://socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt/issue/view/179 (260 s).

Medin, Jennie & Alexanderson, Kristina, 2001. Begreppen hälsa och hälsofrämjande: En litteraturstudie. Lund: Studentlitteratur. (180 s).

Melder, Cecilia, 2011. Vilsenhetens epidemiologi – en religionspsykologisk studie i existentiell folkhälsa. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis. S. 15-59, 72-112, 219-246. (110 s). (Elektronisk). PDF format. Tillgänglig här. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-134249

Pellmer, Kristina & Wramner, Bengt & Wramner, Håkan, 2012. Grundläggande folkhälsovetenskap. 3 uppl. Stockholm: Liber AB. (256 s).

Socialstyrelsen, 2017. Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård – Lägesrapport 2017. Stockholm: Socialstyrelsen. S.11-59. (49 s) (Elektronisk). PDF format. Tillgänglig här.

Socialstyrelsen, 2022. Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och tandvård – Lägesrapport 2022. Stockholm: Socialstyrelsen. S.7–12, 42–52. (17 s). (Elektronisk). PDF format. Tillgänglig här.https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2022-3-7750.pdf

Strang, Peter, 2021. Den hälsosamma gemenskapen: med människor, djur, naturen och något större. Stockholm: Libris bokförlag. (230 s)

Strang, Susan, 2002. Spiritual /existential issues in palliative care with special reference to patients with brain tumors and their spouses. Göteborg: Göteborgs universitet, avdelningen för onkologi. (I urval 55 s, tillgänglig via kurshemsida).

Artiklar tillgängliga via kurshemsida (ca 40 s).

Kurslitteraturen reviderades senast 13 april 2023.

Schemat finns tillgängligt senast en månad innan kursen startar. Vi rekommenderar inte att du skriver ut schemat eftersom vissa ändringar kan ske.

Öppna schemat

Betyg

A = Framstående, B = Mycket bra, C = Bra, D = Tillfredsställande, E = Tillräcklig, Fx = Otillräcklig, komplettering möjlig, F = Otillräcklig

Examinationsformer

  • PM
  • Seminarier

Grundläggande behörighet.
Akademiska studier om minst 60 hp inom teologi, beteendevetenskap, medicin, omvårdnad eller motsvarande.

  • För fullgjord kurs krävs minst 80% närvaro vid föreläsningar och 100% närvaro vid seminarier/gruppövningar och andra tillfällen för redovisning. Frånvaro därutöver kan kompenseras genom kompletteringsuppgift (-er) om kursansvarig lärare bedömer det möjligt. Vid frånvaro om 50 % eller mer betraktas kursen som avbruten, även om examinationsuppgifter har genomförts.
  • Undervisningen i kursen ligger koncentrerad till fyra heldagar under september-januari. Vid Teologiska högskolan tillämpas obligatorisk närvaro
  • Om student har ett beslut från EHS om särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, skall examinator vid behov anpassa examinationen och genomföra examinationen på ett alternativt sätt.
  • Student har möjlighet att tentera kurs enligt ursprunglig kursplan inom två år efter kurstillfället. Om särskilda skäl föreligger kan sådan omtentamen ske även senare. Normalt ges inte undervisning enligt äldre kursplan. Möjligheten till dispens ska avgöras av rektor eller biträdande rektor.

Fastställd av Ämnesföreträdarkollegiet vid Enskilda Högskolan Stockholm den 26 maj 2015.

Senast reviderad den 22 februari 2017.