Kurs

Etikens klassiker

Människans ansvar, frihet och livsval har varit väsentliga områden för etikens grunder genom den västerländska historien. Etikens historia har löpt parallellt med den kristna teologins utformning av moral och människosyn. I kursen analyserar vi ett urval av etikens klassiker och analyserar teologins och filosofins bidrag till etiken. Urvalet av filosofer avspeglar etiska traditioner såsom dygdetik, pliktetik, utilitarism, empirism och existentialism. Vi analyserar frågor om moralens ursprung, frihetens villkor och egenskapers betydelse för moraliska handlingar.

Efter kursen förväntas studenten:

  • ha fördjupad kunskap om olika etiska teoriers syn på människan genom historien fram till vår samtid
  • visa förmåga att självständigt identifiera och med adekvata metoder analysera olika etiska positioner samt kunna sätta dem i relation till olika människosyner och till teologi
  • visa förmåga att muntligt och skriftligt kunna redogöra för och diskutera slutsatser av genomförda textanalyser

Arendt, Hannah, 1998. Människans villkor. Vita activa. Stockholm: Daidalos. S 33-331 (298 s).

Aristoteles, 1993. Den nikomachiska etiken. Stockholm: Daidalos. S 20-48, 68-219, 227-307, dvs bok 1, 3-7, 10 (259 s).

Buber, Martin, 1989. Människans väg. Ludvika: Dualis. (79 s).

Hume, David, 2004. Om rättvisa och orättvisa. I Hume, David, Om moralen. Stockholm: Thales. (S. 41-144) (103 s).

Kant, Immanuel, 2004. Kritik av det praktiska förnuftet. Stockholm: Thales. (205 s).

Kierkegaard, Sören, 2002. Antingen eller (valda delar: ”De omedelbara erotiska stadierna eller det musikaliskt-erotiska” samt ”Jämvikten mellan det estetiska och etiska i formandet av personligheten”). Guldsmedshyttan: Nimrod. (ca 100 s).

Luther, Martin: Om den trälbundna viljan. Libris, Stockholm (valda delar ca 50 s).

Mill, John Stuart, 1987. Utilitarism. New York: Prometheus Books. (83 s).

Platon, 2000. Gorgias. I Platon, Skrifter, Bok 1. Stockholm: Atlantis, S. 307-426 (79 s).

Spinoza, Baruch, 2001. Etiken. Stockholm: Thales. (valda delar ”Om människans träldom eller affekternas makt”), S. 181-254 (75 s).

Thomas av Aquino: Summa Theologica. Andra delen, första sektionen, dvs I-II, Q1-114 (80 s).

Weil, Simon, 1961. Personen och det heliga. I: Weil, Simon, Personen och det heliga. Stockholm: Bonniers (38 s).

Artiklar kan tillkomma.

Kurslitteraturen reviderades senast 12 oktober 2016.

Schemat finns tillgängligt senast en månad innan kursen startar. Vi rekommenderar inte att du skriver ut schemat eftersom vissa ändringar kan ske.

Öppna schemat

Susanne Wigorts Yngvesson

Professor

susanne.wigorts.yngvesson@ehs.se

Betyg

U = Underkänd, G = Godkänd, VG = Väl godkänd

Examinationsformer

  • Hemtentamen
  • Seminarier

Kurser i teologi/religionsvetenskap, 90 hp, varav minst 15 hp systematisk teologi på fördjupningsnivå, eller godkända kurser för en kandidatexamen i teologi/religionsvetenskap, 180 hp, där minst 150 hp utgörs av teologi/religionsvetenskap eller motsvarande. Dessutom kunskaper i svenska och engelska motsvarande kraven för grundläggande behörighet.

För fullgjord kurs krävs minst 80% närvaro vid föreläsningar och 100% närvaro vid seminarier/gruppövningar och andra tillfällen för redovisning. Frånvaro därutöver kan kompenseras genom kompletteringsuppgift (-er) om kursansvarig lärare bedömer det möjligt. Vid frånvaro om 50 % eller mer betraktas kursen som avbruten, även om examinationsuppgifter har genomförts.

Fastställd av Ämnesföreträdarkollegiet vid Enskilda Högskolan Stockholm den 17 december 2013.