Kurs

Temakurs: Samhälle, kris och teologisk utveckling

Bibelns texter har ofta formats ur teologiska kriser som tvingats fram av historiska händelser eller förlopp. Vi analyserar dessa förändringsmekanismer, belyser deras roll för bibelns tillkomsthistoria och betonar tolkarens ansvar. Exempel är exilen, frånvaron av tempel, hellenismens påverkan, den romerska ockupationen, Jesus korsfästelse, parusifördröjningen, samt klyftan mellan tidig judendom och den tidigkristna rörelsen.

Efter kursen förväntas studenten:

  • visa väsentligt fördjupade kunskaper om hur bibeltexter formats av historiska, sociala och ideologiska omständigheter samt hur dessa påverkat texternas utformning
  • visa förmåga att kritiskt och systematiskt granska bibeltexters underliggande värderingar och skiftande tolkningar av dessa
  • visa förmåga att självständigt identifiera och analysera olika krisers konkreta betydelse samt kunna redovisa och diskutera sina resultat muntligt och skriftligt i nationella såväl som internationella sammanhang
  • visa fördjupad insikt om det aktuella forskningsläget och tillgängliga metoder för att analysera olika historiska, politiska och sociala faktorer bakom teologiska förskjutningar och förändringar , samt visa förmåga att bedöma de aktuella frågornas teologiska och etiska relevans.

Reservation för revidering av litteraturen.

Albertz, R., 2003. Israel in Exile: The History and Literature of the Sixth Century B.C.E. Atlanta: Society of Biblical Literature (460 s).

Albertz, R. & Becking, B. (red.), 2003. Yahwism after the Exile: Perspectives on Israelite Religion in the Persian Era. Assen: Royal Van Gorcum. (150 s i urval).

Dunn, James D.G., 1991. The Partings of the Ways Between Christianity and Judaism and their Significance for the Character of Christianity. London: SCM (280 s).

Eberhart, Christian A., 2011. The Sacrifice of Jesus: Understanding Atonement Biblically. Minneapolis: Fortress (134 s).
eller
Finlan, Stephen, 2007. Options on Atonement in Christian Thought. Collegeville: Liturgical Press (132 s).

Horsley, Richard A., 2008. Jesus in Context: Power, People and Performance. Minneapolis: Fortress (256 s).
eller
Oakman, Douglas E., 2012. The Political Aims of Jesus. Minneapolis: Fortress. S. 2-138 (136 s).

Lipschits, O. & Blenkinsopp, J. (red.), 2003. Judah and the Judeans in the Neo-Babylonian Period. Winona Lake: Eisenbrauns. (230 s i urval).

Theissen, Gerd, 1999. The Religion of the Earliest Churches: Creating a Symbolic World. Minneapolis: Fortress. S. 207-248 (42 s).

Ullucci, Daniel C., 2012. The Christian Rejection of Animal Sacrifice. Oxford: University Press (147 s).

Schemat finns tillgängligt senast en månad innan kursen startar. Vi rekommenderar inte att du skriver ut schemat eftersom vissa ändringar kan ske.

Öppna schemat

Josef Forsling

Teol.dr, högskolelektor

josef.forsling@ehs.se

Betyg

A = Framstående, B = Mycket bra, C = Bra, D = Tillfredsställande, E = Tillräcklig, Fx = Otillräcklig, komplettering möjlig, F = Otillräcklig

Examinationsformer

  • PM
  • Seminarier

Godkända kurser för en kandidatexamen i teologi/religionsvetenskap, 180 hp, eller motsvarande, varav minst 30 hp bibelvetenskap. Minst 15 hp teologi/religionsvetenskap på avancerad nivå, inklusive vetenskaplig teori och metod. Kunskaper i svenska och engelska motsvarande kraven för grundläggande behörighet.

  • För fullgjord kurs krävs minst 80% närvaro vid föreläsningar och 100% närvaro vid seminarier/gruppövningar och andra tillfällen för redovisning. Frånvaro därutöver kan kompenseras genom kompletteringsuppgift (-er) om kursansvarig lärare bedömer det möjligt. Vid frånvaro om 50 % eller mer betraktas kursen som avbruten, även om examinationsuppgifter har genomförts.
  • Om student har ett beslut från EHS om särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, skall examinator vid behov anpassa examinationen och genomföra examinationen på ett alternativt sätt.
  • För studenter på avancerad nivå i Bibelvetenskap ingår deltagande i högre seminarier i kursen.
  • Student har möjlighet att tentera kurs enligt ursprunglig kursplan inom två år efter kurstillfället. Om särskilda skäl föreligger kan sådan omtentamen ske även senare. Normalt ges inte undervisning enligt äldre kursplan. Möjligheten till dispens ska avgöras av rektor eller biträdande rektor.

Fastställd av Ämnesföreträdarkollegiet vid Enskilda Högskolan Stockholm den 8 december 2022.