Kurs

Temakurs: Bibeln som myt och historia

Myter förmedlar mening på ett poetiskt och allmänt plan, medan historieskrivning, även när det gäller äldre tid och antiken, är mer intresserad av detaljer och händelseförlopp. I Gamla och Nya testamentet är dessa två litterära genrer inte helt åtskilda. Historieskrivning legitimerar dessutom en viss teologi eller gruppidentitet och utformas i mytisk form. Tolkarens ansvar i förståelsen av denna genre-problematik betonas.

Efter kursen förväntas studenten:

  • visa väsentligt fördjupade kunskaper om förhållandet mellan myt och historia i antika texter i allmänhet och bibeltexter i synnerhet, samt hur detta förhållande påverkat texternas litterära utformning
  • visa förmåga att kritiskt och systematiskt granska ideologiska tendenser i biblisk historieskrivning och vilken roll mytiska aspekter spelar för dessa 
  • visa förmåga att självständigt identifiera och analysera etiska aspekter i samspelet mellan myt och historia, samt kunna redovisa och diskutera sina resultat muntligt och skriftligt i nationella såväl som internationella sammanhang
  • visa fördjupad insikt om det aktuella forskningsläget och tillgängliga metoder för att analysera mytens roll, samt visa förmåga att bedöma frågornas teologiska och etiska relevans.

Fritz, Volkmar, 2012. The Emergence of Israel in the 12th and 11th Centuries BCE. I: Society of Biblical Literature Biblical Encyclopedia Series. Atlanta: Society of Biblical Literature (268 s).

Grant, Michael, 1995. Greek and Roman Historians: Information and Misinformation.London: Routledge. S. 1-99, 126-127 (101 s). (Finns även som e-bok via EbscoHost för studenter och personal på THS.)

Mettinger, Tryggve N. D., 2007. The Eden Narrative: A Literary and Religio-historical Study of Genesis 2-3. Eisenbrauns: Winona Lake (165 s). (Finns även som e-bok via EbscoHost för studenter och personal på THS.)

Miller, Robert J., 2003. Born Divine: The Births of Jesus and Other Sons of God. Santa Rosa: Polebridge. S. 1-258 (258 s).

Sommer, Benjamin D., 2009. The Bodies of God and the World of Ancient Israel.Cambridge: Cambridge University Press (334 s).

Stavrakopoulou, Francesca & Barton, John, 2010. Religious Diversity in Ancient Israel and Judah. London: T & T Clark (207 s).

Theissen, Gerd, 1999. The Religion of the Earliest Churches: Creating a Symbolic World.Minneapolis: Fortress. S. 1-60 (60 s).

Wedderburn, Alexander J. M., 1999. Beyond Resurrection. London: SCM (306 s).

Schemat finns tillgängligt senast en månad innan kursen startar. Vi rekommenderar inte att du skriver ut schemat eftersom vissa ändringar kan ske.

Öppna schemat

Thomas Kazen

Professor, pastor

thomas.kazen@ehs.se

Betyg

A = Framstående, B = Mycket bra, C = Bra, D = Tillfredsställande, E = Tillräcklig, Fx = Otillräcklig, komplettering möjlig, F = Otillräcklig

Examinationsformer

  • PM
  • Seminarier

Godkända kurser för en kandidatexamen i teologi/religionsvetenskap, 180 hp, eller motsvarande, varav minst 30 hp bibelvetenskap. Minst 15 hp teologi/religionsvetenskap på avancerad nivå, inklusive vetenskaplig teori och metod. Kunskaper i svenska och engelska motsvarande kraven för grundläggande behörighet.

  • För fullgjord kurs krävs minst 80% närvaro vid föreläsningar och 100% närvaro vid seminarier/gruppövningar och andra tillfällen för redovisning. Frånvaro därutöver kan kompenseras genom kompletteringsuppgift (-er) om kursansvarig lärare bedömer det möjligt. Vid frånvaro om 50 % eller mer betraktas kursen som avbruten, även om examinationsuppgifter har genomförts.
  • Om student har ett beslut från EHS om särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, skall examinator vid behov anpassa examinationen och genomföra examinationen på ett alternativt sätt.
  • För studenter på avancerad nivå i Bibelvetenskap ingår deltagande i högre seminarier i kursen.
  • Student har möjlighet att tentera kurs enligt ursprunglig kursplan inom två år efter kurstillfället. Om särskilda skäl föreligger kan sådan omtentamen ske även senare. Normalt ges inte undervisning enligt äldre kursplan. Möjligheten till dispens ska avgöras av rektor eller prefekt.

Fastställd av Ämnesföreträdarkollegiet vid Enskilda Högskolan Stockholm den 8 december 2022.