Kurs

Religions- och övertygelsefrihet

I kursen studeras religions- och övertygelsefrihetens förankring i svensk och internationell rätt. I dagens Sverige prövas religionsfrihetens räckvidd och gränser utifrån till exempel bruket av huvudduk. Hur kan religions- och övertygelsefrihet förverkligas i ett samhälle präglat av kulturell mångfald, såväl i Sverige som internationellt?

Efter kursen förväntas studenten:

  • ha kunskaper om den historiska bakgrunden till den nutida förståelsen av religions- och övertygelsefriheten
  • ha god kännedom om hur samvetsfrihet tillämpas i praktiken
  • ha förmåga att självständigt granska och reflektera över religions- och övertygelsefrihetens gränser och möjligheter i olika länder
  • kunna orientera sig i världsreligionernas syn på religionsfrihet och religionsbyte

Reservation för revidering av litteraturen.

Bielefeldt, Heriner, 2014. Freedom of Religion or Belief: Thematic Reports of the UN Special Rapporteur 2010-2013. Bonn: Kultur und Wissenschaft. S. 153-208. (56 s). Finns tillgänglig att söka upp online.

Heiner Bielefeldt, Nazila Ghanea & Michael Wiener, 2016. Freedom of Religion or Belief. An International Law Commentary. Oxford: Oxford University Press. S 1-360 (360 s)

EU Guidelines on the promotion and protection of freedom of religion or belief, 2013. OSCE/ODIHR. (18 s) Se: Länk

Gerle, Elisabeth, 2019. Exotic, Alien, Particular, Religious, and Dangerous? The Complexity of Religion in European Public Spheres. I: Dion Forster, Elisabeth Gerle & Göran Gunner (red.) Freedom of Religion at Stake Working Subtitle: Competing Claims among Faith Traditions, States, and Persons. Eugene, OR: Pickwick Publ. (30 s.)

Gunner, Göran, Maria Klasson Sundin, Kjell-Åke Nordquist och Birgitta Rubenson, 2012. “Barnets rätt och omskärelse av pojkar” SKT nr. 15, S. 284-286 och SKT nr. 16, S. 303-306 (4 s). Finns tillgänglig online: Länk

Gunner, Göran & Pamela Slotte, 2019. Introduction och The Rights of Religious Minorities. I: Gunner, Göran, Pamela Slotte and Elizabeta Kitanovic. Human Rights, Religious Freedom and Faces of Faith. Geneva: Globethics.net. S. 12-35 (24 s)

Klasson Sundin, Maria, 2019. Freedom of Religion in Swedish Schools? I: Dion Forster, Elisabeth Gerle & Göran Gunner (red.) Freedom of Religion at Stake Working Subtitle: Competing Claims among Faith Traditions, States, and Persons. Eugene, OR: Pickwick Publ. S. 293-308. (16 s)

Lindkvist, Linde & Ljungberg, Johannes (red.), 2021. Samvete i Sverige. Lund: Nordic Academic Press. (I urval, 70 s)

Vad religionsfrihet innebär och när den får begränsas, 2010. Stockholm: Svenska Missionsrådet. (20 s) Se: Länk

Wigorts Yngvesson, Susanne, 2015. Frihet till samvete. Stockholm: Timbro. (130 s)

Artiklar tillkommer

Arbetsmaterial

Urval av domar från Europadomstolen

Kurslitteraturen reviderades senast 18 oktober 2021.

Schemat finns tillgängligt senast en månad innan kursen startar. Vi rekommenderar inte att du skriver ut schemat eftersom vissa ändringar kan ske.

Öppna schemat

Kursansvarig

Göran Gunner

Docent, högskolelektor, pastor

goran.gunner@ehs.se

Betyg

A = Framstående, B = Mycket bra, C = Bra, D = Tillfredsställande, E = Tillräcklig, Fx = Otillräcklig, komplettering möjlig, F = Otillräcklig

Examinationsformer

  • PM
  • Salstentamen

Grundläggande behörighet.

  • Student som inte tidigare läst minst 15 hp inom mänskliga rättigheter skall, som en introduktion till ämnesområdet, före kursens början ha läst följande bok: Hedlund Thulin, Kristina, 2008: <i>Lika i värde och rättigheter. Om mänskliga rättigheter.</i> Tredje upplagan. Stockholm: Norstedts Juridik AB.
  • För fullgjord kurs krävs minst 80% närvaro vid föreläsningar och 100% närvaro vid seminarier/gruppövningar och andra tillfällen för redovisning. Frånvaro därutöver kan kompenseras genom kompletteringsuppgift (-er) om kursansvarig lärare bedömer det möjligt. Vid frånvaro om 50 % eller mer betraktas kursen som avbruten, även om examinationsuppgifter har genomförts.
  • Om student har ett beslut från EHS om särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, skall examinator vid behov anpassa examinationen och genomföra examinationen på ett alternativt sätt.
  • Student har möjlighet att tentera kurs enligt ursprunglig kursplan inom två år efter kurstillfället. Om särskilda skäl föreligger kan sådan omtentamen ske även senare. Normalt ges inte undervisning enligt äldre kursplan. Möjligheten till dispens ska avgöras av rektor eller prefekt.

Fastställd av Ämnesföreträdarkollegiet vid Enskilda Högskolan Stockholm den 23 oktober 2012.

Senast reviderad den 20 december 2017.