Kurs

Fred, konflikt och religion

Religionens återkomst i såväl nationella som internationella politiska sammanhang studeras i denna kurs med avseende på relationen till begreppen ”fred” och ”konflikt”. Under vilka omständigheter kan religionen förklara att fred skapas, eller att konflikt uppstår, inom och mellan samhällen? Denna och relaterade frågor studeras utifrån aktuella konfliktmönster och trender i det globala samhällets utveckling. Kursen behandlar också frågan om vad det innebär att skapa en hållbar fred, exempelvis med hänsyn till social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet.

Efter kursen förväntas studenten:

  • ha god kunskap om grundläggande freds- och konfliktteoretiska begrepp
  • äga förmåga att tillämpa dessa begrepp på en konflikt eller konfliktlösningsprocess med religiöst motiverade aktörer
  • kunna beskriva och analysera några olika roller som religiösa dimensioner kan spela i väpnad konflikt och fredsbyggande.

Reservation för revidering av litteraturen.

Dubensky, Joyce S. (red.), 2016. Peacemakers in Action. Profiles in Religious Peacebuilding. Vol. II. Cambridge: Cambridge University Press. (I urval, 150 s.) 

Förenta nationernas generalförsamling, 26 september 2016. Promotion of a Culture of Peace and Intercultural and Interreligious Dialogue, Understanding and Cooperation for Peace. Report of the Secretary General, A/71/407. (19 s.)

Förenta nationernas generalförsamling, 6 oktober 1999. Declaration and Programme of Action on a Culture of Peace, A/RES/53/243. (11 s.)

Förenta nationernas säkerhetsråd, 31 oktober 2000. Resolution 1325. Kvinnor, fred och säkerhet. S/RES/1325. (4 s.)

Gehlin, Sara, 2014. “The Construction of Ecumenical Theology. A Possible Contribution to international Peacebuilding?”, i Swedish Missiological Themes, 102(2) (10 s)

Halldorf, Joel, 2016. “Religion och våld”, ur Ickevåldets vägar. Teologiska Högskolan Stockholm. (50 s) Se kurshemsida.

Johnston, Douglas (red), 2003. Faith-Based Diplomacy. Trumping Realpolitik. Oxford: Oxford University Press, 2003. (26 s. Kap. 1 och 2.)

Little, David (red.), 2007. Peacemakers in Action. Profiles of Religion in Conflict Resolution. Vol. I. Cambridge: Cambridge University Press. (I urval, 150 s.)

Nordquist, Kjell-Åke (red), 2013. Gods and Arms. On Religion and Armed Conflict. Oregon: Pickwick Publications. (163 s) .

Nordquist, Kjell-Åke, 2010. “Vems sanning? Vems försoning? Om försoning som politiskt begrepp” i På Spaning…. Svenska Kyrkans Forskardagar 2009. (26 s)

Peste, Jonatan, 2001. “Religiös terrorism” – utdrag I ur Religion och terrorism. Mellan samvaro och radikalism, Lund: Studentlitteratur. (12 s) Se kurshemsida.

Peste, Jonatan, 2001. “De komplexa sammanhangen” – utdrag II ur Religion och terrorism. Mellan samvaro och radikalism, Lund: Studentlitteratur.(12 s) Se kurshemsida.

Svensson, Isak, 2012. Ending Holy Wars. Religion and Conflict Resolution in Civil Wars. Brisbane: University of Queensland Press. (207 s.)

Schemat finns tillgängligt senast en månad innan kursen startar. Vi rekommenderar inte att du skriver ut schemat eftersom vissa ändringar kan ske.

Öppna schemat

Kursansvarig

Sara Gehlin

Teol.dr, högskolelektor, ämnesföreträdare kyrkohistoria med missionsvetenskap och ekumenik

sara.gehlin@ehs.se

Betyg

A = Framstående, B = Mycket bra, C = Bra, D = Tillfredsställande, E = Tillräcklig, Fx = Otillräcklig, komplettering möjlig, F = Otillräcklig

Examinationsformer

  • PM
  • Salstentamen

Grundläggande behörighet.
Baskurser i teologi 30 hp enligt ny studieordning, eller motsvarande.

  • För fullgjord kurs krävs minst 80% närvaro vid föreläsningar och 100% närvaro vid seminarier/gruppövningar och andra tillfällen för redovisning. Frånvaro därutöver kan kompenseras genom kompletteringsuppgift (-er) om kursansvarig lärare bedömer det möjligt. Vid frånvaro om 50 % eller mer betraktas kursen som avbruten, även om examinationsuppgifter har genomförts.
  • Om student har ett beslut från EHS om särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, skall examinator vid behov anpassa examinationen och genomföra examinationen på ett alternativt sätt.
  • Student har möjlighet att tentera kurs enligt ursprunglig kursplan inom två år efter kurstillfället. Om särskilda skäl föreligger kan sådan omtentamen ske även senare. Normalt ges inte undervisning enligt äldre kursplan. Möjligheten till dispens ska avgöras av rektor eller prefekt.

Fastställd av Ämnesföreträdarkollegiet vid Enskilda Högskolan Stockholm den 26 januari 2016.

Senast reviderad den 18 oktober 2021.