Kurs

Tematisk kurs, praktisk teologi, masternivå

Tro, religion och meningsskapande står i relation till traditioner och praktiker som befinner sig i ständig förändring och samspel med varierande sociala och kulturella kontexter. Studier och forskning i praktisk teologi söker förstå sådana traditioner och praktiker genom att integrera teologiska, historiska och beteendevetenskapliga teorier och metoder. I en tematisk kurs erbjuds fokus på ett tema i något av de fyra delämnen som utgör ämnesområdet Praktisk teologi på THS (praktisk ecklesiologi, religionspedagogik, religionspsykologi, religionssociologi). De studerande kan fördjupa sig inom vad som traditionellt brukar kallas

• Liturgik
• Hymnologi
• Homiletik
• Religionspedagogik och undervisning i församling
• Pastoralteologi
• Religionspsykologi och själavård
• Religionssociologi och kyrkligt ledarskap
• Spiritualitet.

Inom varje ämnesområde läses ca 1500–2000 sidor vetenskaplig litteratur som lärare väljer efter samråd med studenten.

Alternativ
a) Tillämpad liturgivetenskap. Gudstjänstens texter och traditioner.

b) Tillämpad religionspsykologi. Institutioner, till exempel sjukhus och kriminalvård, som stödjande arena.

c) Religionspedagogik – en teoretisk fördjupning

d) Församlingssociologi – en teoretisk fördjupning

e) Tillämpad ecklesiologi. Spiritualitet i ett trossamfund, till exempel baptistisk spiritualitet och frihetsidealet.

f) Annat tema med relevans för uppsatsarbete.

Efter kursen förväntas studenten:

  • visa väsentligt fördjupad kunskap om grundläggande fakta och förhållanden inom det valda ämnesområdet, kännedom om och bekantskap med centralt material av olika slag, samt kunskap om och förståelse för centrala teorier, metoder och begrepp inom området
  • visa fördjupad kunskap om aktuella forskningsfrågor kring det valda temat och dess relevans för det egna uppsatsarbetet
  • visa utvecklad förmåga och förutsättningar att självständigt identifiera, formulera och analysera problem inom ämnesområdet
  • i muntlig eller skriftlig form redogöra för temat, dess problem och lösningar i dialog med olika grupper och göra bedömningar med hänsyn till relevanta samhälleliga och etiska aspekter

Artiklar tillkommer för samtliga alternativ.

a) Tillämpad liturgivetenskap. Gudstjänstens texter och traditioner.
Beskow, Per & Rubensson, Samuel (red.), 1996. Svenskt patristiskt bibliotek, bd 1: Gudstjänst & kyrkoliv. Skellefteå: Artos.

White, James F., 1992. Documents of Christian Worship. Descriptive and Interpretive Sources. Louisville: John Knox Press.

Senn, Frank, 2010. The People’s Work: A Social History of the Liturgy. Minneapolis: Augsburgs press.

Ratzinger, Joseph, 2014. The Spirit of the Liturgy. San Francisco: Ignatius Press.

b) Tillämpad religionspsykologi. Institutioner, till exempel sjukhus och kriminalvård, som stödjande arena.
Carlsson, Peter (red.), 2010. Vägen in: om andlig vård i kriminalvården. Sundbyberg: Sveriges kristna råd.

Ihewulezi, Cajetan Ngozika, 2011. Hospital preaching as informed by bedside listening: a homiletical guide for preachers, pastors, and chaplains in hospital, hospice, prison, and nursing home ministries, University Press of America, Lanham.

Swift, Christopher, 2013. Hospital chaplaincy in the twenty-first century: the crisis of spiritual care on the NHS, 2 uppl. Ashgate, Burlington.

c) Religionspedagogik – en teoretisk fördjupning.
Afdal, Geir & Bakker Cok & Heimbrock, Hans-Gunter & Jackson, Robert, 2010. Researching Religious Education as Social Practice. Münster: Waxmann.

Skeie, Geir, ed. 2009. Religious Diversity and Education. Nordic Perspectives. Münster: Waxmann.

Ett urval av avhandlingar i religionspedagogik.

d) Församlingssociologi – en teoretisk fördjupning
Ammerman, Nancy Tatom, 2005. Pillars of faith: American congregations and their partners. Oakland CA: University of California Press.

Ideström, Jonas, 2006. Lokal kyrklig identitet. En studie av implicit ecklesiologi med exemplet Svenska kyrkan i Flemingsberg. Skellefteå: Artos.

Marie Rosenius, 2015. Svenska kyrkan samma kyrka? Ecklesiologi före och efter relationsförändringen mellan kyrka och stat. Skellefteå: Artos.

e) Tillämpad ecklesiologi. Spiritualitet i ett trossamfund, till exempel baptistisk spiritualitet och frihetsidealet.
McClendon, James W., 1986. Systematic Theology: Ethics. Nashville, Tenn.: Abingdon Press.

Fahlgren, Sune, 2016. Den levda och upplevda tron. Om baptismens spiritualitet. I: Vägmärken för baptister. Tro, frihet, gemenskap. Svenska baptistsamfundet 1848–2012. Karlstad: Votum.

Wright, Nigel, 2005. Free Church, Free State: The Positive Baptist Vision. Milton Keynes, UK: Paternoster.

f) Annat tema med relevans för uppsatsarbete
Litteratur väljs i samråd med ämnesläraren.

Schemat finns tillgängligt senast en månad innan kursen startar. Vi rekommenderar inte att du skriver ut schemat eftersom vissa ändringar kan ske.

Öppna schemat

Kursansvarig

Jonas Ideström

Prefekt Avdelningen för religionsvetenskap och teologi, professor, präst

jonas.idestrom@ehs.se

Cecilia Melder

Teol.dr, högskolelektor, präst, ämnesföreträdare

Anneli Winell

Teol.dr, högskolelektor

anneli.winell@ehs.se

Betyg

A = Framstående, B = Mycket bra, C = Bra, D = Tillfredsställande, E = Tillräcklig, Fx = Otillräcklig, komplettering möjlig, F = Otillräcklig

Examinationsformer

  • PM
  • Seminarier

Godkända kurser för en kandidatexamen i teologi/religionsvetenskap, 180 hp, eller motsvarande, varav minst 30 hp praktisk teologi. Minst 15 hp teologi/religionsvetenskap på avancerad nivå, inklusive vetenskaplig teori och metod.

  • För fullgjord kurs krävs minst 80% närvaro vid föreläsningar och 100% närvaro vid seminarier/gruppövningar och andra tillfällen för redovisning. Frånvaro därutöver kan kompenseras genom kompletteringsuppgift (-er) om kursansvarig lärare bedömer det möjligt. Vid frånvaro om 50 % eller mer betraktas kursen som avbruten, även om examinationsuppgifter har genomförts.
  • Om student har ett beslut från EHS om särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, skall examinator vid behov anpassa examinationen och genomföra examinationen på ett alternativt sätt.
  • Student har möjlighet att tentera kurs enligt ursprunglig kursplan inom två år efter kurstillfället. Om särskilda skäl föreligger kan sådan omtentamen ske även senare. Normalt ges inte undervisning enligt äldre kursplan. Möjligheten till dispens ska avgöras av rektor eller prefekt.

Fastställd av Ämnesföreträdarkollegiet vid Enskilda Högskolan Stockholm den 12 oktober 2016.

Senast reviderad den 22 februari 2017.