Kurs
Gudstjänstens kroppslighet
Observera att denna kurs har ställts in.
En kristen gudstjänst kan betraktas och studeras som en konstform där uttrycksformerna är avgörande för gudstjänstens mening. På vilket sätt fungerar gudstjänsten som ett drama, där människans kroppslighet är en utgångspunkt? I sökandet efter att fördjupa förståelsen av gudstjänstens rumslighet och gestaltande språk studeras olika teorier kring rit och ritualer i historia och nutid. En kristen gudstjänst kan också betraktas och studeras som en primär teologi, det vill säga att kyrkans tro och tolkning av livets mål och mening kan man lära känna genom att delta i liturgin. I kursen ges en orientering i sådan liturgisk teologi inom några olika kristna traditioner.
Efter kursen förväntas studenten:
- kunna sammanfatta och använda centrala ritualteorier och liturgiska teologier för att analysera kristna liturgier
- kunna diskutera kroppens plats i kristen gudstjänst
- visa förmåga att beskriva och tolka en självvald kristen gudstjänst genom att använda liturgisk teologi och teorier om rit
Ritvetenskap
Bradshaw, Paul & Mellow, John (red.). 2007.Foundations in Ritual Studies: A Reader for Students of Christian Worship. London: SPCK. (220 s.)
Sigurdson, Ola, 2006. Himmelska kroppar: inkarnation, blick kroppslighet. Logos Pathos 6. Göteborg: Glänta. S. 352–415. (64 s.)
Liturgisk teologi
Berger, Teresa, 2011. Gender Differences and the Making of Liturgical Tradition: Lifting a Veil on Liturgy’s Past. Ashgate Liturgy, Worship and Society Series. Burlington, Ashgate (182 s.)
för studenter och personal på THS.
Vogel, Dwight C., 2000. Primary Sources of Liturgical Theology. A reader. Collegeville, Minnesota: Liturgical Press. 100 sidor i urval efter samråd med läraren.
Fisch, Thomas (red.), 1990. Liturgy and Tradition. Theological reflections of Alexander Schmemann. Crestwood, N.Y.: St. Vladimir’s Seminary Press. (157 s.)
Lathrop, Gordon W., 1993. Holy Things. A Liturgical Theology. Minneapolis: Fortress Press. S. 15-158 (144 s.)
Liturgisk praxis och skönlitteratur
Martling, Carl Henrik, 2006. Liturgik. En introduktion. 2 uppl. Stockholm: Verbum. (275 s.) eller annan handbok i liturgik på svenska. 150 sidor i urval efter samråd med läraren.
Robinsson, Marilynne, 2015. Gilead. Stockholm: Weyler. (248 s.)
eller
Green, Graham, 1978. Makten och härligheten. Stockholm: Norstedt. (224 s.)
Kurslitteraturen reviderades senast 21 december 2016.
Sara Gehlin
Teol.dr, högskolelektor, ämnesföreträdare kyrkohistoria med missionsvetenskap och ekumenik
Betyg
A = Framstående, B = Mycket bra, C = Bra, D = Tillfredsställande, E = Tillräcklig, Fx = Otillräcklig, komplettering möjlig, F = OtillräckligExaminationsformer
- PM
- Seminarier
Grundläggande behörighet.
Kurser i teologi 60 hp, varav minst 15 hp från fortsättningsnivå.
- För fullgjord kurs krävs minst 80% närvaro vid föreläsningar och 100% närvaro vid seminarier/gruppövningar och andra tillfällen för redovisning. Frånvaro därutöver kan kompenseras genom kompletteringsuppgift (-er) om kursansvarig lärare bedömer det möjligt. Vid frånvaro om 50 % eller mer betraktas kursen som avbruten, även om examinationsuppgifter har genomförts.
- Om student har ett beslut från EHS om särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, skall examinator vid behov anpassa examinationen och genomföra examinationen på ett alternativt sätt.
- Student har möjlighet att tentera kurs enligt ursprunglig kursplan inom två år efter kurstillfället. Om särskilda skäl föreligger kan sådan omtentamen ske även senare. Normalt ges inte undervisning enligt äldre kursplan. Möjligheten till dispens ska avgöras av rektor eller biträdande rektor.
Fastställd av Ämnesföreträdarkollegiet vid Enskilda Högskolan Stockholm den 15 december 2015.
Senast reviderad den 22 februari 2017.