Kurs
Modern svensk teologi
Kursen behandlar teologins roll i Sverige och i någon mån i Skandinavien under den senare delen av 1900-talet. Utgångspunkterna är frågor som har rört tro och vetande, skapelseteologi och feministteologi. I kursen behandlas teologins roll i såväl samhälle som akademi, liksom teologers förhållningssätt till övergripande politiska frågor i samhällsdebatter.
Efter kursen förväntas studenten:
- ha ett brett kunnande om den svenska teologins och filosofins huvudlinjer under senare delen av 1900-talet
- vara väl förtrogen med olika metoder inom modern svensk teologi samt kunna formulera kriterier för att bedriva en självständig och konstruktiv teologisk reflektion
- visa förmåga att med hög grad av självständighet identifiera och analysera styrkor och svagheter inom olika positioner i modern svensk och i viss mån skandinavisk teologi
Aulén, Gustaf, 1967. Kristen gudstro i förändringens värld. Stockholm: SKS Kyrkopedagogiska serie. (190 s)
Hedenius, Ingemar, 1983. Tro och vetande. Ingmar Hedenius Sterbhus: Askild & Kärnekull Förlag AB. (240 s)
Herbertsson, Johan. 2021. Vägen till eros och agape: Anders Nygrens teologi 1921 till 1936. Skellefteå: Artos.
Jeffner, Anders, 1999. Teologin inför vetenskapens utmaningar. I: Eilert, Håkan m.fl. (red.), Modern svensk teologi: strömningar och perspektivskiften under 1900-talet. Stockholm: Verbum. S. 136–186. (50 s)
Var kan vi finna en nådig gud?: om könsmaktsordning i kyrka och teologi. 2002. Red. Anne-Louise Eriksson. Vol. 2. Uppsala: Uppsala Universitet. (116 s)
Wingren, Gustaf. 1974. Credo: den kristna tros- och livsåskådningen. Lund: Gleerup. (209 s)
Svenungsson, Jayne. 2004. Guds återkomst : En studie av gudsbegreppet inom postmodern filosofi. Göteborg: Glänta Produktion. (320 s)
Artiklar (100 s)
Valbar: välj en av följande
Hemberg, Jarl, 1966. Religion och metafysik: Axel Hägerströms och Anders Nygrens religionsteorier och dessas inflytande i svensk religionsdebatt. Stockholm: Diakonistyrelsen. (336 s)
Kristensson Uggla, Bengt, 2010. Gustaf Wingren: Människan och teologin. Stockholm/Stehag: Brutus Östlings bokförlag Symposion. (319 s)
Sigurdson, Ola, 1996. Karl Barth som den andre: en studie i den svenska teologins Barth-reception. Stockholm: Brutus Östlings Bokförlag Symposion. (430 s)
Kan vi tro på Gud Fader?. 1992. Red. Hyun-Kyung Chung & Hanna Stenström. Uppsala: Svenska kyrkans forskningsråd. (374 s)
Thalén, Peder, 1994. Den profana kulturens Gud: Perspektiv på Ingemar Hedenius uppgörelse med den kristna traditionen. Nora: Nya Doxa. (191 s)
Kurslitteraturen reviderades senast 9 december 2021.
Schemat finns tillgängligt senast en månad innan kursen startar. Vi rekommenderar inte att du skriver ut schemat eftersom vissa ändringar kan ske.
Betyg
A = Framstående, B = Mycket bra, C = Bra, D = Tillfredsställande, E = Tillräcklig, Fx = Otillräcklig, komplettering möjlig, F = OtillräckligExaminationsformer
- PM
Kurser i teologi/religionsvetenskap, 120 hp, varav minst 15 hp systematisk teologi på fördjupningsnivå, eller godkända kurser för en kandidatexamen i teologi/religionsvetenskap, 180 hp, där minst 150 hp utgörs av teologi/religionsvetenskap eller motsvarande. Dessutom kunskaper i svenska och engelska motsvarande kraven för grundläggande behörighet.
- För fullgjord kurs krävs minst 80% närvaro vid föreläsningar och 100% närvaro vid seminarier/gruppövningar och andra tillfällen för redovisning. Frånvaro därutöver kan kompenseras genom kompletteringsuppgift (-er) om kursansvarig lärare bedömer det möjligt. Vid frånvaro om 50 % eller mer betraktas kursen som avbruten, även om examinationsuppgifter har genomförts.
- Om student har ett beslut från EHS om särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, skall examinator vid behov anpassa examinationen och genomföra examinationen på ett alternativt sätt.
- Student har möjlighet att tentera kurs enligt ursprunglig kursplan inom två år efter kurstillfället. Om särskilda skäl föreligger kan sådan omtentamen ske även senare. Normalt ges inte undervisning enligt äldre kursplan. Möjligheten till dispens ska avgöras av rektor eller prefekt.
Fastställd av Ämnesföreträdarkollegiet vid Enskilda Högskolan Stockholm den 24 januari 2018.