Kurs

Att tolka Gud och samhället. Etiska och beteendevetenskapliga perspektiv

I denna kurs integreras tre ämnen: etik, religionssociologi och religionspsykologi. Utifrån dessa belyses olika tolkningar av människan, samhället och dess hållbarhet. I kursen introduceras teoretiska perspektiv på teologins beskrivningar av människans relation till Gud och det andliga, såväl som de individuella och kollektiva aspekterna av religioners och andligheters betydelse för människor. I kursen behandlas sekulära och kristna perspektiv på etiken, människors och djurs rättigheter samt metoder för att tolka dessa; mystika upplevelser, våld och pacifism, genusaspekter på religiös erfarenhet och religiös erfarenhet i ett mångkulturellt samhälle; institutionell religion och religiositet utanför traditionella institutioner samt förbindelser mellan sociala, kulturella och ekologiska förändringar vad gäller religionen i samhället.

Efter kursen förväntas studenten:

  • uppvisa grundläggande kunskaper om etikens, religionspsykologins och religionssociologins teorier om människan, religionen och teologin
  • kunna analysera olika teoriers förklaringar om människan och hennes teologiska anspråk inom etik, religionssociologi och religionspsykologi
  • visa förmåga att argumentera muntligt och skriftligt för kursens innehåll i relation med olika grupper i samhället

Etik:
Hauerwas, Stanley, 2012. Det fredliga riket: en introduktion till kristen etik. Skellefteå, Artos Norma (291 s)

Singer, Peter, 2016. Praktisk etik. 3 uppl. Stockholm: Thales. (414 s)

Religionspsykologi:

Geels, Antoon & Wikström, Owe, 2017. Den religiösa människan: en introduktion till religionspsykologin. 4 uppl. Stockholm: Natur och Kultur. 5–563 (559 s).

Religionssociologi:
Lövheim, Mia, och Magdalena Nordin (red), 2015. Sociologiska perspektiv på religion i Sverige. Malmö: Gleerups. (176 s)

Willander, Erika, 2019. Sveriges religiösa landskap – samhörighet, tillhörighet och mångfald under 2000-talet. Bromma: Myndigheten för stöd till trossamfund, SST skriftserie, nr 8. (99 s)

Klingberg, Maria & Mia Lövheim (red.), 2018. Unga och religion. Troende, ointresserade eller neutrala? Malmö: Gleerups. (199 s).

Artiklar tillkommer på ca 80 s.


Kurslitteraturen reviderades senast 26 maj 2021.

Schemat finns tillgängligt senast en månad innan kursen startar. Vi rekommenderar inte att du skriver ut schemat eftersom vissa ändringar kan ske.

Öppna schemat

Kursansvarig

Anneli Winell

Teol.dr, högskolelektor

anneli.winell@ehs.se

Joseph Sverker

Teol.dr, högskolelektor, ämnesföreträdare systematisk teologi

joseph.sverker@ehs.se

Cecilia Melder

Teol.dr, högskolelektor, präst

cecilia.melder@ehs.se

Betyg

A = Framstående, B = Mycket bra, C = Bra, D = Tillfredsställande, E = Tillräcklig, Fx = Otillräcklig, komplettering möjlig, F = Otillräcklig

Examinationsformer

  • PM
  • Salstentamen
  • Seminarier

Grundläggande behörighet.
Baskurserna Teologi- och kyrkohistoria, 10.0 hp och Missionsvetenskap, 5.0 hp eller motsvarande.

  • För fullgjord kurs krävs minst 80% närvaro vid föreläsningar och 100% närvaro vid seminarier/gruppövningar och andra tillfällen för redovisning. Frånvaro därutöver kan kompenseras genom kompletteringsuppgift (-er) om kursansvarig lärare bedömer det möjligt. Vid frånvaro om 50 % eller mer betraktas kursen som avbruten, även om examinationsuppgifter har genomförts.
  • Om student har ett beslut från EHS om särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, skall examinator vid behov anpassa examinationen och genomföra examinationen på ett alternativt sätt.
  • Student har möjlighet att tentera kurs enligt ursprunglig kursplan inom två år efter kurstillfället. Om särskilda skäl föreligger kan sådan omtentamen ske även senare. Normalt ges inte undervisning enligt äldre kursplan. Möjligheten till dispens ska avgöras av rektor eller biträdande rektor.

Fastställd av Ämnesföreträdarkollegiet vid Enskilda Högskolan Stockholm den 15 december 2015.

Senast reviderad den 18 december 2019.