Kurs

Yttrande- och tryckfrihet

I kursen granskas yttrande- och tryckfrihetstraditionen nationellt, regionalt och internationellt ur ett filosofiskt och juridiskt perspektiv. Deklarationer, konventioner, lagar och författningar granskas och gränserna för yttrande- och tryckfrihet tas upp. I kursen analyseras vilka problem och möjligheter som uppstår med ny informationsteknologi, vad journalistiska mediers makt innebär samt underliggande strukturer av makt i förhållande till yttrandefrihet.

Efter kursen förväntas studenten:

  • känna till de klassiska teoribildningarna kring yttrande- och tryckfrihetens gränser samt att kunna föra en kritisk diskussion om dessa
  • ha goda kunskaper om yttrande- och tryckfrihet i nationell, regional och internationell rätt
  • ha goda kunskaper om de svenska mediernas självsanerande regelsystem
  • kritiskt kunna problematisera frågan om makt och medier

Reservation för revidering av litteraturen.

Hare, Ivan & Weinstein, James (red.), 2010. Extreme speech and democracy. Oxford: Oxford University Press. (cirka 430 s i urval)

Warnling Conradson, Wiweka & Bernitz, Hedvig, 2019. En orientering i tryckfrihet & yttrandefrihet, Sjätte upplagan, Stockholm: Jure förlag. (198 s)

Artiklar och rättsfall kan tillkomma.

Arbetsmaterial

PO/PON:s sista årsberättelse (2019), se medieombudsmannen.se

Press Freedom Index, välj senaste, se rsf.org

Kurslitteraturen reviderades senast 7 december 2020.

Schemat finns tillgängligt senast en månad innan kursen startar. Vi rekommenderar inte att du skriver ut schemat eftersom vissa ändringar kan ske.

Öppna schemat

Bengt Palmgren

Doktorand, timlärare

bengt.palmgren@ehs.se

Betyg

A = Framstående, B = Mycket bra, C = Bra, D = Tillfredsställande, E = Tillräcklig, Fx = Otillräcklig, komplettering möjlig, F = Otillräcklig

Examinationsformer

  • PM
  • Salstentamen

Grundläggande behörighet.
Mänskliga rättigheter 15 hp.

För fullgjord kurs krävs minst 80% närvaro vid föreläsningar och 100% närvaro vid seminarier/gruppövningar och andra tillfällen för redovisning. Frånvaro därutöver kan kompenseras genom kompletteringsuppgift (-er) om kursansvarig lärare bedömer det möjligt. Vid frånvaro om 50 % eller mer betraktas kursen som avbruten, även om examinationsuppgifter har genomförts.

Om student har ett beslut från EHS om särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, skall examinator vid behov anpassa examinationen och genomföra examinationen på ett alternativt sätt.

Fastställd av Kollegiet i Mänskliga rättigheter vid Enskilda Högskolan Stockholm den 8 december 2014.

Senast reviderad den 10 december 2018.