Kurs

Text, tolkning och predikan

All läsning innebär tolkning där läsarens sociala kontext och egen förförståelse är avgörande. Denna grundläggande insikt gäller givetvis även religiösa texter. Ett av de vanligaste bruken av bibeltexter genom tiderna är i den kristna gudstjänstens liturgi och predikan. Denna kurs problematiserar tolkaren som subjekt, samt ger fördjupad insikt i texttolkningens villkor och i exegetiska tolkningsmetoder. Kursen ger redskap att kritiskt granska nutida användning av bibeltexter i liturgi och predikan, samt analysera och identifiera de implicita tolkningsmodeller som där framträder. Tolkarens etiska ansvar för bruket av bibeltexten betonas.

Efter kursen förväntas studenten:

  • visa väsentligt fördjupade kunskaper om texttolkningens villkor och möjligheter, samt fördjupad insikt om texttolkarens etiska ansvar
  • visa förmåga att kritiskt och systematiskt analysera och identifiera underförstådda tolkningsmodeller i nutida textanvändning, samt kunna redovisa och diskutera sina resultat muntligt och skriftligt i grupp, i såväl nationella som internationella sammanha
  • visa förmåga att kreativt och självständigt formulera frågeställningar kring texters kyrkliga bruk på ett sätt som bidrar till att utveckla texttolkningens teori och praktik
  • visa fördjupad insikt om det aktuella forskningsläget samt visa förmåga att bedöma olika tolkningsmodellers teologiska och etiska konsekvenser

Collins, John J., 2005: Encounters with Biblical Theology. Minneapolis: Fortress (187 s).

Davis, Ellen F. 2005: Wondrous Depth: Preaching the Old Testament. Louisville: Westminster John Knox (162 s).

Graves, Mike and David M. May, 2007: Preaching Matthew: Interpretation and Proclamation.St. Louis: Chalice (152 s).

Jeanrond, Werner, 1991: Theological Hermeneutics: Development and Significance.London: SCM (182 s).

Kysar, Robert, 2002: Preaching John. Minneapolis: Fortress (252 s)

Power, David N., 2001: ”The Word of the Lord”: Liturgy’s Use of Scripture. Maryknoll, New York: Orbis (168 s).

The Art of Reading Scripture. Utg. under red. av Ellen F. Davis, Richard B. Hays. Grand Rapids: Eerdmans (336 s).

Tolkning för livet. Åtta teologer om Bibelns auktoritet. 2004. Utg. under red. av Anne-Louise Eriksson. Stockholm: Verbum (150 s i urval).

Vad, hur och varför? Reflektioner över bibelvetenskap. 2006. Utg. under red. av Lars Hartman, Lina Sjöberg och Mikael Sjöberg. Acta Universitatis Upsaliensis; Uppsala Studies in Faiths and Ideologies, 17. Uppsala: Uppsala Universitet (100 s i urval).

Kompendium med exegetiska textutredningar och predikningar.
Kompendium med exempel på liturgiskt bibelbruk 

Schemat finns tillgängligt senast en månad innan kursen startar. Vi rekommenderar inte att du skriver ut schemat eftersom vissa ändringar kan ske.

Öppna schemat

Rikard Roitto

Docent, högskolelektor, pastor

rikard.roitto@ehs.se

Åke Viberg

Programansvarig teologiskt program inriktning präst i Svenska kyrkan, docent, högskolelektor, ämnesföreträdare

ake.viberg@ehs.se

Betyg

U = Underkänd, G = Godkänd, VG = Väl godkänd

Examinationsformer

  • Deltagande i högre seminarier
  • Muntlig tentamen
  • PM

Godkända kurser för en kandidatexamen i teologi/religionsvetenskap, 180 hp, där minst 150 hp utgörs av teologi/religionsvetenskap, varav minst 15 hp exegetisk teologi på fördjupningsnivå, eller motsvarande. Minst 15 hp exegetisk teologi på avancerad nivå samt kursen Vetenskaplig teori och metod, valfri inriktning 7,5 hp.

Fastställd av Ämnesföreträdarkollegiet vid Enskilda Högskolan Stockholm den 14 september 2010.