Kurs

Pastoralt ledarskap med ledarskapsetik

Fokus: Aspekter av och strategier för ett ledarskap i kyrka och församling.
Teori: Genom ledarskap formas organisationer, kyrkor och församlingar. Men ledarskap är också något som formas av organisationer och deras uppdrag, inte minst ett pastoralt ledarskap. Ideologi, teologi, värderingar, perspektiv och framför allt prästen/pastorn/diakonen uppgift att vara ordets tjänare påverkar beslut och strategier.
Historia: Det pastorala ledarskapet i den kristna kyrkans historia. Hur har tidigare ledare i den kristna kyrkan formulerat kallelsen och uppgiften?
Tolkning: Genom reflexion i samtal och skrift formulerar sig kursdeltagaren om den egna erfarenheten av det pastorala ledarskapsuppdragets möjligheter och utmaningar. Den egna skriftliga beskrivningen utvecklas i mötet med andra kursdeltagares perspektiv och tolkningar.
Strategi: Hur kan en ledare i kyrka och församling förstå och verka i sin uppgift i relation till den organisation hen är satt att leda, dess särskilda organisationsform och teologiska och andra idéburna värderingar?

Moment
a) Teologiska, historiska och organisatoriska perspektiv på att vara ledare i en idéburen rörelse.
b) Teologiska och etiska analyser av ledarskap.
c) Olika synsätt och praxis i kyrkorna kring auktoritet, makt och ansvar.
d) Pastoralt ledarskap i den kristna kyrkans historia.

Efter kursen förväntas studenten:

  • kunna kritiskt, självständigt och kreativt jämföra och diskutera modeller, och strategier för pastoralt ledarskap i ett nutida och historiskt perspektiv
  • visa fördjupad förmåga att med teologiska utgångspunkter utvärdera och motivera olika typer av ledarskap i kyrka och församling
  • visa förmåga att kritiskt beskriva sin egen erfarenhet av pastoralt ledarskap i möte med andra

Moment a)
Fahlgren, Sune, red., 2019, Uppdrag Pastor. Teologi och praktik. Karlstad: Votum.

Nygren, Sven, Mellberg, Barbro & Kågerman, Lotten, 2010, Ledarskap i idéburna organisationer. 1. uppl., Malmö: Liber. (176 s.)

Karle, Isolde. 2016, ”Reforming Majority Churches. Possibilities and Dilemmas.” i Askeland, Harald & Schmidt, Ulla (red.) Church Reform and Leadership of Change. Eugene, Oregon: Pickwick Publications.

Olsson, Arne. 2018, Förnyelse – förbistring – försoning : En studie av vitaliseringsrörelser och ekumenisk utveckling på fem sydsvenska orter 1970–2015. Skellefteå: Artos. (urval 200 s)

Moment b)
Brytting, Thomas. (red) 2013, Chefsarbetets etik. Stockholm: Studentlitteratur. (251 s)

Banks, Robert & Ledbetter, Bernice. 2004, Reviewing leadership: a Christian evaluation of current approaches. Baker Academic. (176 s.)

Moment c)
Carroll, Jackson. 2011, As One With Authority. Reflective Leadership in Ministry. Wipf Stock Publisher (211 s.)

Fahlgren, Sune, 2015,“Men så är det inte hos er. Teologi för pastoral ledarskap” i Vatten är tjockare än blod: En baptistisk kulturhistoria. Studiea Theologica Holmiensia, 23. Stockholm: Teologiska högskolan Stockholm. S. 111–194

Svalfors, Ulrika. 2016. “Vad innebär ett ’andligt ledarskap’” i SKT 2016, nr 8, s. 243–248.

Gåvan att finnas till. Om kyrkan och funktionshinder. 2017, Sveriges Kristna Råds Skriftserie nr 23. (44 s.)

Alvesson, Mats. 2014, Kommunikation, makt och organisation: närläsning och multipla tolkningar. Stockholm: Studentlitteratur (191 s)
eller
Lind Nilsson
, Iréne & Gustafsson, Lisbeth: Ledarskapets inre och yttre resa. Stockholm: Studentlitteratur (141 s)

Moment d)
Clarke, Andrew D. 2000, Serve the Community of the Church: Christians as Leaders and Ministers (First-Century Christians in the Graeco-Roman World). Cambridge: William B Eerdmans Publishing Company (305s)

En valfri ”klassiker” om pastoralt ledarskap (t.ex. Gregorius den stores Liber regulae pastoralis, Calvins institutiones, Henri Nouwens I Jesu namn). Väljes i samråd med lärare.

Schemat finns tillgängligt senast en månad innan kursen startar. Vi rekommenderar inte att du skriver ut schemat eftersom vissa ändringar kan ske.

Öppna schemat

Sofia Camnerin

Lektor i Systematisk teologi, timlärare

Jonas Ideström

Prefekt Avdelningen för religionsvetenskap och teologi, professor, präst

jonas.idestrom@ehs.se

Susanne Wigorts Yngvesson

Professor

susanne.wigorts.yngvesson@ehs.se

Betyg

A = Framstående, B = Mycket bra, C = Bra, D = Tillfredsställande, E = Tillräcklig, Fx = Otillräcklig, komplettering möjlig, F = Otillräcklig

Examinationsformer

  • PM
  • Seminarier

Godkända kurser för en kandidatexamen i teologi/religionsvetenskap, 180 hp, där minst 150 hp utgörs av teologi/religionsvetenskap eller kandidatexamen som ingår i diakonutbildning eller motsvarande. Dessutom kunskaper i svenska och engelska motsvarande kraven för grundläggande behörighet.
Arbetslivserfarenhet inom kyrka eller närstående organisation i minst två år på minst halvtid.

Fastställd av Ämnesföreträdarkollegiet vid Enskilda Högskolan Stockholm den 23 januari 2019.