Kurs

Existentiell folkhälsa

Den existentiella dimensionen av hälsa och dess relevans för folkhälsovård i en svensk kontext presenteras utifrån grundläggande teori och praktik. Kursen behandlar hälsa som en helhet bestående av fysisk, psykisk, social, livsmiljörelaterad och existentiell hälsa. Grundläggande teorier och definitioner av hälsobegreppet med fokus på den existentiella dimensionen presenteras och diskuteras liksom hur existentiellt hälsoarbete kan utformas i praktiken för att stärka människors självskattade hälsa. Kursen ger möjlighet för studenten att reflektera över sin egen roll i relation till arbete med existentiella frågor och ges redskap för att utveckla lokalt förankrat folkhälsoarbete.

Efter kursen förväntas studenten:

  • kunna redogöra för och kritiskt reflektera över olika definitioner av centrala begrepp inom existentiellt relaterad folkhälsovetenskap
  • Kunna redogöra för hälsoläget i befolkningen och den historiska utvecklingen nationellt, utifrån ett existentiellt perspektiv
  • omsätta den teoretiska kunskapen i planering, genomförande och utvärdering av insatser för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande existentiellt arbete
  • kritiskt reflektera över sin roll i arbetet med existentiella frågor

Arlebrink, Jan, 2012. Existentiella frågor – inom vård och omsorg. Lund: Studentlitteratur (200 s).

Antonovsky, Aaron, 2005. Hälsans mysterium. 2 uppl. Stockholm: Natur och kultur. S. 15-174 (160 s).

Folkhälsomyndigheten, 2016. Folkhälsan i Sverige, Årlig rapportering 2016. Stockholm: Folkhälsomyndigheten. S.11-49 (39 s) (Elektronisk). PDF format. Tillgänglig här.

Medin, Jennie & Alexanderson, Kristina, 2001. Begreppen hälsa och hälsofrämjande: En litteraturstudie. Lund: Studentlitteratur. (180 s).

Melder, Cecilia, 2011. Vilsenhetens epidemiologi: En religionspsykologisk studie i existentiell folkhälsa. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis. S. 15-59, 72-112, 219-246. (110 s)(Elektronisk). PDF format. Tillgänglig här.

Pellmer, Kristina & Wramner, Bengt & Wramner, Håkan, 2012. Grundläggande folkhälsovetenskap. 3 uppl. Stockholm: Liber AB. (256 s).

Socialstyrelsen, 2017. Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård – Lägesrapport 2017. Stockholm: Socialstyrelsen. S.11-59. (49 s) (Elektronisk). PDF format. Tillgänglig här.

Strang, Susan, 2002. Spiritual /existential issues in palliative care with special reference to patients with brain tumors and their spouses. Göteborg: Göteborgs universitet, avdelningen för onkologi. (I urval 55 s, tillgänglig via kurshemsida).

Artiklar tillgängliga via kurshemsida (ca 60 s).


Kurslitteraturen reviderades senast 31 maj 2017.

Schemat finns tillgängligt senast en månad innan kursen startar. Vi rekommenderar inte att du skriver ut schemat eftersom vissa ändringar kan ske.

Öppna schemat

Cecilia Melder

Teol.dr, högskolelektor, präst

cecilia.melder@ehs.se

Betyg

A = Framstående, B = Mycket bra, C = Bra, D = Tillfredsställande, E = Tillräcklig, Fx = Otillräcklig, komplettering möjlig, F = Otillräcklig

Examinationsformer

  • PM
  • Seminarier

Grundläggande behörighet.
Akademiska studier om minst 60 hp inom teologi, beteendevetenskap, medicin, omvårdnad eller motsvarande.

Undervisningen i kursen ligger koncentrerad till fyra heldagar under september-januari.
Vid Teologiska högskolan tillämpas obligatorisk närvaro.

Fastställd av Ämnesföreträdarkollegiet vid Enskilda Högskolan Stockholm den 26 maj 2015.

Senast reviderad den 22 februari 2017.