Kurs

Existentiell folkhälsa

Den existentiella dimensionen av hälsa och dess relevans för folkhälsovård i en svensk kontext presenteras utifrån grundläggande teori och praktik. Kursen behandlar hälsa som en helhet bestående av fysisk, psykisk, social, livsmiljörelaterad och existentiell hälsa. Grundläggande teorier och definitioner av hälsobegreppet med fokus på den existentiella dimensionen presenteras och diskuteras liksom hur existentiellt hälsoarbete kan utformas i praktiken för att stärka människors självskattade hälsa. Kursen ger möjlighet för studenten att reflektera över sin egen roll i relation till arbete med existentiella frågor och ges redskap för att utveckla lokalt förankrat folkhälsoarbete.

Efter kursen förväntas studenten:

  • kunna redogöra för och kritiskt reflektera över olika definitioner av centrala begrepp inom existentiellt relaterad folkhälsovetenskap
  • kunna redogöra för hälsoläget i befolkningen och den historiska utvecklingen i ett nationellt perspektiv, utifrån ett existentiellt perspektiv
  • omsätta den teoretiska kunskapen i planering, genomförande och utvärdering av insatser för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande existentiellt arbete
  • kritiskt reflektera över sin roll i arbetet med existentiella frågor

Arlebrink, Jan, 2012: Existentiella frågor – inom vård och omsorg. Lund: Studentlitteratur, Svenska (200 s).

Antonovsky, Aaron, 2005: Hälsans mysterium. 2 uppl. Stockholm: Natur och kultur. S. 15-174 (160 s).

Folkhälsoinstitutet, 2013: Folkhälsan i Sverige, Årsrapport 2013. Stockholm: Socialstyrelsen & Folkhälsoinstitutet. (85 s) (Elektronisk). PDF format. Tillgänglig här.
eller
Folkhälsoinstitutet, 2011: Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010. Stockholm: Folkhälsoinstitutet. (71 s) (Elektronisk). PDF format. Tillgänglig här.

Forsberg, Birger m.fl. 2011: Folkhälsorapport 2011. Folkhälsan i Stockholm – I dag och i morgon. Stockholm: Stockholms läns landsting. (36 s). (Elektronisk). PDF format. Tillgänglig här.

Inspiration till religionspsykologin: kultur, hälsa och mening. 2012. Utg. under red. av Valerie DeMarinis & Owe Wikström & Önver Cetrez. Stockholm: Natur & Kultur. S.7-49 + valfria artiklar motsvarande ca 50 s. (ca 100 s).

Medin, Jennie & Alexanderson, Kristina, 2001: Begreppen hälsa och hälsofrämjande – en litteraturstudie. Lund: Studentlitteratur.(180 s).

Melder, Cecilia, 2011: Vilsenhetens epidemiologi – en religionspsykologisk studie i existentiell folkhälsa. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis. (I urval 110 s). (Elektronisk). PDF format. Tillgänglig här.

Pellmer, Kristina & Wramner, Bengt & Wramner, Håkan 2012: Grundläggande folkhälsovetenskap. 3 uppl. Stockholm: Liber AB. (256 s).

Strang, Susan, 2002: Spiritual /existential issues in palliative care with special reference to patients with brain tumors and their spouses. Göteborg: Göteborgs universitet, avdelningen för onkologi. (I urval 55 s, tillgänglig via kurshemsida).

Artiklar tillgängliga via kurshemsida (ca 20 s).


Kurslitteraturen reviderades senast 15 oktober 2014.

Schemat finns tillgängligt senast en månad innan kursen startar. Vi rekommenderar inte att du skriver ut schemat eftersom vissa ändringar kan ske.

Öppna schemat

Cecilia Melder

Teol.dr, högskolelektor, präst

cecilia.melder@ehs.se

Betyg

U = Underkänd, G = Godkänd, VG = Väl godkänd

Examinationsformer

  • PM
  • Seminarier

Grundläggande behörighet.

Fastställd av Ämnesföreträdarkollegiet vid Enskilda Högskolan Stockholm den 24 januari 2012.