Kurs

Systematiska teologins och etikens klassiker

I kursen får du möjlighet att fördjupa dig i några av de historiskt sett centrala verken inom den systematiska teologin och etiken. Tankarna i dessa verk har format teologin genom tiden och påverkar det teologiska tänkandet även idag. Mötet med klassikerna ger såväl en ökad teologisk bildning som ett utvecklat eget teologiskt tänkande. Under kursens gång problematiseras klassikerbegreppet och frågan om olika angreppssätt för att möta och läsa teologiska klassiker diskuteras.

Efter kursen förväntas studenten:

  • visa fördjupad förtrogenhet med och utvecklat kritiskt förhållningssätt till klassiker inom den systematiska teologin och etiken
  • analysera klassiker inom den systematiska teologin och etiken med en utvecklad hermeneutisk och historisk medvetenhet
  • visa förmåga att med hög grad av självständighet identifiera och analysera styrkor och svagheter i verken samt kunna redogöra för dragna slutsatser.

Reservation för revidering av litteraturen.

Kommentar: litteraturen kan läsas även i andra utgåvor än de nedan föreslagna.

Aristoteles, 1993 [1967]. Den nikomachiska etiken. Mårten Ringbom (övers.), 2. uppl. Göteborg: Daidalos. (i urval ca 150 sid.)

Duns Scotus, Johannes, 1966. A Treatise on God as First Principle. Chicago: Franciscan Herald Press. (85 sid.)

Hildegard of Bingen, 2001. Book of Divine Works with Letters and Songs. Santa Fe: Bear & Company. (i urval ca 150 sid.)

Kant, Immanuel, [1795] 2018. Om den eviga freden. Göteborg: Daidalos. (138 s).

Luther, Martin & Erasmus av Rotterdam (1969). Luther and Erasmus: free will and salvation.. Ichthus ed. Philadelphia: Westminster Press. (340 sid.)

Platon, 2006. Timaios. I. Skrifter Bok 4 Parmenides; Theaitetos; Sofisten; Statsmannen; Timaios; Kritias; Filebos. Stolpe, Jan (övers.). Stockholm: Atlantis. (ca. 90 sid.)

Schleiermacher, Friedrich, 1996. On Religion: Speeches to Its Cultured Despisers. 2. ed. Cambridge: Cambridge Univ. Press. (125 sid.)

Studenten väljer ett av spåren nedan:

Dogmatik

Barth, Karl, 2020. Den evangeliska teologin: en introduktion. Arne Rasmusson (övers.). Malmö: Spricka förlag. (193 sid.)

Cone, James H., 1969. Black Theology and Black Power. New York: Seabury Press. (165 sid.)

Lindbeck, George A., 2009. The Nature of Doctrine. Religion and Theology in a Postliberal Age. Louisville: John Knox Press (208 sid.)

Radford Ruether, Rosemary, 1993. Sexism and God Talk: Toward a Feminist Theology. Beacon Press (312 s).

Artiklar i urval (100 sid.)

Etik

Bonhoeffer, Dietrich, 1955. Ethics. SCM Press (i urval ca 150 sid.)

Daly, Mary, 1986. Beyond God the Father: Towards a Philosophy of Women’s Liberation. [Ny utg.] London: Women’s Press. (200 sid.)

Kierkegaard, Sören, 1995. Fruktan och bävan. Nimrod förlag (136 sid.)

Niebuhr, Reinhold, 1941. The Nature and Destiny of Man. New York: Charles Scribner’s Sons. S. 1-177, Kap 1-6 (176 s).

Tillich, Paul, 1959. Theology of Culture. New York: Oxford Univ. Press. Sid. 3-157 (154 sid.)

Wollstonecraft, Mary, 2004. A Vindication of the Rights of Woman. London: Penguin (144 sid.)

Artiklar i urval (100 sid.)


Kurslitteraturen reviderades senast 13 april 2023.

Schemat finns tillgängligt senast en månad innan kursen startar. Vi rekommenderar inte att du skriver ut schemat eftersom vissa ändringar kan ske.

Öppna schemat

Joseph Sverker

Teol.dr, högskolelektor, ämnesföreträdare systematisk teologi

joseph.sverker@ehs.se

Susanne Wigorts Yngvesson

Professor

susanne.wigorts.yngvesson@ehs.se

Betyg

A = Framstående, B = Mycket bra, C = Bra, D = Tillfredsställande, E = Tillräcklig, Fx = Otillräcklig, komplettering möjlig, F = Otillräcklig

Examinationsformer

  • PM
  • Seminarier

Kurser i teologi/religionsvetenskap, 120 hp, varav minst 15 hp systematisk teologi på fördjupningsnivå, eller godkända kurser för en kandidatexamen i teologi/religionsvetenskap, 180 hp, där minst 150 hp utgörs av teologi/religionsvetenskap eller motsvarande. Dessutom kunskaper i svenska och engelska motsvarande kraven för grundläggande behörighet.

  • För fullgjord kurs krävs minst 80% närvaro vid föreläsningar och 100% närvaro vid seminarier/gruppövningar och andra tillfällen för redovisning. Frånvaro därutöver kan kompenseras genom kompletteringsuppgift (-er) om kursansvarig lärare bedömer det möjligt. Vid frånvaro om 50 % eller mer betraktas kursen som avbruten, även om examinationsuppgifter har genomförts.
  • Om student har ett beslut från EHS om särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, skall examinator vid behov anpassa examinationen och genomföra examinationen på ett alternativt sätt.
  • Student har möjlighet att tentera kurs enligt ursprunglig kursplan inom två år efter kurstillfället. Om särskilda skäl föreligger kan sådan omtentamen ske även senare. Normalt ges inte undervisning enligt äldre kursplan. Möjligheten till dispens ska avgöras av rektor eller biträdande rektor.

Fastställd av Ämnesföreträdarkollegiet vid Enskilda Högskolan Stockholm den 8 december 2022.