Kurs

Svenska kyrkans tro och liv

Kursen behandlar Svenska kyrkans lutherska tradition genom studium av Svenska kyrkans bekännelsedokument, organisation, gudstjänstliv och aktuell teologisk reflektion och debatt. Kursen är uppdelad i tre moment: det första är historiskt inriktat med betoning på vissa Luthertexter och valda delar av Svenska kyrkans bekännelseskrifter. Det andra momentet är mer praktiskt inriktat. Tonvikten ligger på studiet av Svenska kyrkans organisation och nutida gestaltning. Det tredje momentet är systematisk-teologiskt inriktat genom studium av Svenska kyrkans nutida teologi och etik.

Efter kursen förväntas studenten:

  • ha en fördjupad kunskap om Svenska kyrkans teologi, praxis och olika traditioner i både historia och nutid
  • äga en betydande kännedom om Svenska kyrkans organisation och kunna kritiskt diskutera dess roll i relation till folkkyrkotanken
  • uppvisa fördjupad förståelse för Svenska kyrkans egenart i förhållande till andra samfund
  • ha fördjupad kännedom om Svenska kyrkans grundläggande dokument, nutida teologi och etik samt kunna Kritiskt analysera och argumentera utifrån denna teologiska och etiska grund
  • självständigt kunna analysera Svenska kyrkans teologi, organisation och nutida pastoral praxis.

Reservation för revidering av litteraturen.

Ett biskopsbrev om klimatet: Svenska kyrkans biskopar 2019 (2019) Svenska kyrkan, biskopsmötet, Uppsala. (urval 50 s) 

Fira nattvard. Brev från biskoparna till Svenska kyrkans präster och församlingar (2020) Svenska kyrkan, biskopsmötet, Uppsala. (urval 50 s) 

Gassmann, Günther & Hendrix, Scott (2017). För Kristi skull: introduktion till de Lutherska bekännelserna. Skellefteå: Artos & Norma, s. 83–128 och 170–192. (urval 65 s).

Gustafsson Lundberg, Johanna & Mannerfelt Frida (red.), (2021), Människa och kristen idag: skapelseteologiska perspektiv på samtiden, Stockholm: Verbum. s. 7-20, 107-108, 109-128, 183-186, 232–251, (Urval 60 s.) 

Holmberg, Andreas, (2019), Kyrka i ett nytt landskap: En studie av levd ecklesiologi i Svenska kyrkan, Skellefteå: Artos Academic. (urval 100 s) 249-272, 273-296, 315-347

Ideström, Jonas (2012) Folkkyrkotanken: Innehåll och utmaningar en översikt över studier under 2000-talet, Uppsala: Svenska kyrkans forskningsenhet. (62s)

Johannesson, Karin, (2018), “Vad menas med kyrkans sekularisering? En filosofisk inventering av tankefigurer och skilda begreppsdefinitioner” i Girmalm, Thomas & Marie Rosenius (red.) (2018). Inomkyrklig sekularisering. Umeå: Umeå universitet, s. 11–30 (20 s)  

Johannesson, Karin, (2019), Thérèse och Martin – Karmel och reformationen i nytt ljus, Skellefteå: Artos. (244 sidor) Kyrkohandbok för Svenska kyrkan, 2018. Stockholm: Verbum. S. 11–30, 39–44, 170–193. (urval 100 s) 

Kyrkohandbok för Svenska kyrkan (2018) s. 11-30, 101–129.

Kyrkoordning för Svenska kyrkan: Med angränsande lagstiftning för Svenska kyrkan. www.svenskakyrkan.se/kyrkoordningen. 5 Första avd. inl., kap 1 §1; Andra avd. inl., kap 2 §§1–9, kap 5, §§ 1–6; Tredje avd inl., kap 6, kap 8 §§1–6; Fjärde avd. inl., kap 10 §§1–3; Femte avd. inl., kap 17 §§1–17, kap 18 §§1–8, kap 19 (dop), kap 20 (nattvard); Sjunde avd inl., kap 29. (30 s) 

Linde, Stig, 2016, Välfärd och kyrka: underlag för reflektion, Uppsala: Kyrkokansliet (86 s.)

Lockneus, Elin, (2014). Döpt för livet: En undersökning av dopföräldrars uppfattningar om dopet i Härnösands stift. Skellefteå: Artos och Norma. s. 22–120 (100s)

Mannerfelt Frida & Maurits, Alexander (2021) Kallelse och erkännande: berättelser från de första prästvigda kvinnorna i Svenska kyrkan, Stockholm: Makadam förlag, urval 200 s. 

Psalmbok för Svenska kyrkan (urval 10 s)

Sandberg, Andreas, Ingegerd Sjölin & Josephine Ganebo Skantz (2019). Dop i förändring: En studie av föräldrars aktiva val och församlingars strategiska doparbete. Uppsala: Kyrkokansliet, kap. 2–4 (s. 31–97). (65 s) 

Svenska kyrkans bekännelseskrifter, (2005). Stockholm: Verbum. Utdrag: Den augsburgska bekännelsen, Lilla katekesen. (40s) 

Wirén, Jakob (2021), Att ge plats för den andre? Religionsdialog, ersättningsteologi och Muhammed som profet, Stockholm: Verbum, (urval 100 s.)

Textkompendium tillkommer på ca 60 sidor och finns tillgängligt på kursplattformen Canvas. 


Kurslitteraturen reviderades senast 24 mars 2021.

Schemat finns tillgängligt senast en månad innan kursen startar. Vi rekommenderar inte att du skriver ut schemat eftersom vissa ändringar kan ske.

Öppna schemat

Kursansvarig

Petra Carlsson

Professor, högskolelektor

petra.carlsson@ehs.se

Frida Mannerfelt

Teol. dr

frida.mannerfelt@ehs.se

Betyg

A = Framstående, B = Mycket bra, C = Bra, D = Tillfredsställande, E = Tillräcklig, Fx = Otillräcklig, komplettering möjlig, F = Otillräcklig

Examinationsformer

  • Hemtentamen
  • PM

Kurser i teologi/religionsvetenskap, 120 hp, varav minst 15 hp på fördjupningsnivå inom något av de ämnen som ingår i kursen, eller godkända kurser för en kandidatexamen i teologi/religionsvetenskap, 180 hp, där minst 150 hp utgörs av teologi/religionsvetenskap eller motsvarande. Dessutom kunskaper i svenska och engelska motsvarande kraven för grundläggande behörighet.

  • Detta är en campuskurs med ett antal obligatoriska digitala seminarier.
  • För fullgjord kurs krävs minst 80% närvaro vid föreläsningar och 100% närvaro vid seminarier/gruppövningar och andra tillfällen för redovisning. Frånvaro därutöver kan kompenseras genom kompletteringsuppgift (-er) om kursansvarig lärare bedömer det möjligt. Vid frånvaro om 50 % eller mer betraktas kursen som avbruten, även om examinationsuppgifter har genomförts.
  • Om student har ett beslut från EHS om särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, skall examinator vid behov anpassa examinationen och genomföra examinationen på ett alternativt sätt.
  • Student har möjlighet att tentera kurs enligt ursprunglig kursplan inom två år efter kurstillfället. Om särskilda skäl föreligger kan sådan omtentamen ske även senare. Normalt ges inte undervisning enligt äldre kursplan. Möjligheten till dispens ska avgöras av rektor eller biträdande rektor.

Fastställd av Ämnesföreträdarkollegiet vid Enskilda Högskolan Stockholm den 30 maj 2018.