Kurs

Praktisk teologi och ekumenik: Gudstjänst, ämbete och demokrati i församling

I gudstjänst kommer kyrka och församling till uttryck på ett särskilt sätt. Teologiskt finns det tydliga samband mellan församlingens liturgi, frågor om ämbetssyn och demokrati. I olika kyrkliga traditioner tar sig dessa samband olika uttryck.

Kursen syftar till att, utifrån ett praktiskteologiskt och ekumeniskt perspektiv, utveckla teologisk kunskap och pastorala färdigheter i relation till gudstjänst, ämbete och demokrati i församling genom verksamhetsförlagd utbildning och litteraturstudier. Stor vikt läggs vid att studenten reflekterar över olika förhållningssätt och teorier inom pastoralt församlingsarbete på individ-, grupp- och samhällsnivå och att studenten genom dessa reflektioner tränar på att använda och utveckla sina kunskaper om pastoralt arbete i praktiken. Kursen rymmer också litteraturstudier med fokus på sambandet mellan gudstjänst, ämbete och demokrati i historia och nutid.

Efter kursen förväntas studenten:

  • visa goda kunskaper om praktiskt pastoralt arbete i församlingskontext med fokus på gudstjänst, ämbete och demokrati
  • visa fördjupad förmåga att självständigt och kritiskt reflektera kring arbetsformer och föreställningar som rör gudstjänst, ämbete och demokrati i församling i dialog med ekumeniska perspektiv
  • Visa insikt om betydelsen av kommunikation, självkännedom, empati, handlingsutrymme och teologisk reflektion i det praktiska pastorala arbetet
  • Visa förmåga att identifiera egna behov av ytterligare kunskap och färdigheter.

Ellverson, K.-G. (2006). Kroppen, örat och rösten – om sången som kroppslig och andlig erfarenhet. ur R. Håkansson (Ed.), Åtta röster om musik och teologi (s.182–196). Stockholm. Verbum. (14 s.)

Equmeniakyrkan (2019). Kyrkohandbok för Equmeniakyrkan. Bromma: Equmeniakyrkan.
(urval 10 s.)

Hjelm, J. (2018). ”Ideellt arbete och föreningsdemokrati. Det demokratiska lederskapets krav och utmaningar i IF Stoor – en fallstudie”. Scandinavian sport studies forum, Vol 9, 2018, 45–85 (42 s.)

Johannesson, Karin. “Teologi för andligt ledarskap” ur Fahlgren, S., Halldorf, J., Sidenvall, E. & Wejryd, C. (red.) (2020). Så är det inte hos er: kyrkligt ledarskap i organisationsteoriernas värld. (s27–50) Stockholm: Verbum. (23s.)

Jonsson, Åke (red), 2015. Motstånd och förvandling. Gudstjänst på självförverkligandets marknad. Tro & Liv skriftserie. Falun: Markus förlag (168 s.).

Lathrop, G. W. (1993). Holy things : a liturgical theology. Fortress Press. (236 s.)

Norges kristne råd (2009). “Hva er kirken? – To økumeniske bidrag”. Norges kristne råds skriftserie – nr. 15. (70s).

Kreider, A., & Kreider, E. (2011). Worship and Mission after Christendom. Pater Noster.  s23–34, 137–218 (92 s.)

Rasmusson, A. (2020) “Kyrkan och kampen för ett bättre samhälle – En alternativ historia” i kyrkan och kampen för ett bättre samhälle STK 2. (27 s.)

Svenska kyrkan. Biskopsmötet (2014). Kallad till diakon och präst i Svenska kyrkan. Uppsala: Biskopsmötet, Svenska kyrkan. (75s)

Svenska kyrkan (2018). Kyrkohandbok för Svenska kyrkan: antagen för Svenska kyrkan av 2017 års kyrkomöte. Del 1. [Uppsala]: Svenska kyrkan. (urval 10 s.)

World Council of Churches (2005). ”The Nature and Mission of the Church – A Stage on the Way to a Common Statement”. Faith and Order Paper 198, World Council of Churches, Geneva. (32s).

Artiklar 50–100 s tillkommer samt eget val av litteratur i samråd med kursansvarig relaterat till examinerande PM ca 200-250 s.


Kurslitteraturen reviderades senast 11 maj 2023.

Schemat finns tillgängligt senast en månad innan kursen startar. Vi rekommenderar inte att du skriver ut schemat eftersom vissa ändringar kan ske.

Öppna schemat

Betyg

A = Framstående, B = Mycket bra, C = Bra, D = Tillfredsställande, E = Tillräcklig, Fx = Otillräcklig, komplettering möjlig, F = Otillräcklig

Examinationsformer

  • PM
  • Seminarier

Grundläggande behörighet.
Kurser i teologi 60 hp, varav minst 15 hp från fortsättningsnivå.

  • För fullgjord kurs krävs minst 80% närvaro vid föreläsningar och 100% närvaro vid seminarier/gruppövningar och andra tillfällen för redovisning. Frånvaro därutöver kan kompenseras genom kompletteringsuppgift (-er) om kursansvarig lärare bedömer det möjligt. Vid frånvaro om 50 % eller mer betraktas kursen som avbruten, även om examinationsuppgifter har genomförts.
  • Om student har ett beslut från EHS om särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, skall examinator vid behov anpassa examinationen och genomföra examinationen på ett alternativt sätt.
  • Student har möjlighet att tentera kurs enligt ursprunglig kursplan inom två år efter kurstillfället. Om särskilda skäl föreligger kan sådan omtentamen ske även senare. Normalt ges inte undervisning enligt äldre kursplan. Möjligheten till dispens ska avgöras av rektor eller prefekt.

Fastställd av Ämnesföreträdarkollegiet vid Enskilda Högskolan Stockholm den 8 december 2022.