Kurs
Att vara ledare bland barn och unga i kyrklig verksamhet
I kursen behandlas församlingen som lärandemiljö och religionspedagogiska frågeställningar i mötet med barn och unga utifrån bildningsteoretiska och teologiska perspektiv. Kursen fokuserar på konsekvenserna av förändrad religiös socialisation i relation till traditionellt kristna mönster och ideal. Särskilt utrymme ges i kursen för teoretiska perspektiv på berättelsernas betydelse i mötet med barn och unga, samt hur man kan arbeta för att vara en teologiskt och pedagogiskt välgrundad ledare bland barn och unga.
Efter kursen förväntas studenten:
- utifrån aktuella teorier översiktligt kunna reflektera över och redogöra för församlingen som lärandemiljö och uppdraget som ledare i en församlingskontext
- visa kunskaper i att redogöra för, i såväl teoretisk som metodisk mening, berättelsers betydelse i mötet med barn och unga i församlingen
- visa förmågor att granska hur en specifik församlings verksamhet, i frikyrklig/svenskkyrklig tradition, relaterar till teologiska perspektiv och barns och ungas behov.
Graff-Kallevåg, Kristin & Stangeland Kaufman, Tone, 2018. Byggekloss-spiritualitet? En studie av spiritualitet i den norske kirkes trosupplaering. Oslo: IKO. (256 s)
Houston, James M, 2022. An Introduction to Child Theology. Eugene: Wipf & Stock (320 s)
Klintborg, Caroline, 2023. Var är Jesus? Ungas röster om konfirmandundervisning. Stockholm: Verbum (149 s)
Zachariasson, Maria, 2016. Gemenskapen: deltagande, identitet och religiositet bland unga i Equmenia. Farsta: Molin & Sorgenfrei. (232 s)
Artiklar på ca 150 sidor tillkommer.
Kurslitteraturen reviderades senast 22 maj 2024.
Schemat finns tillgängligt senast en månad innan kursen startar. Vi rekommenderar inte att du skriver ut schemat eftersom vissa ändringar kan ske.
Betyg
A = Framstående, B = Mycket bra, C = Bra, D = Tillfredsställande, E = Tillräcklig, Fx = Otillräcklig, komplettering möjlig, F = OtillräckligExaminationsformer
- PM
- Seminarier
Grundläggande behörighet.
- För fullgjord kurs krävs minst 80% närvaro vid föreläsningar och 100% närvaro vid seminarier/gruppövningar och andra tillfällen för redovisning. Frånvaro därutöver kan kompenseras genom kompletteringsuppgift (-er) om kursansvarig lärare bedömer det möjligt. Vid frånvaro om 50 % eller mer betraktas kursen som avbruten, även om examinationsuppgifter har genomförts.
- Om student har ett beslut från EHS om särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, skall examinator vid behov anpassa examinationen och genomföra examinationen på ett alternativt sätt.
- Student har möjlighet att tentera kurs enligt ursprunglig kursplan inom två år efter kurstillfället. Om särskilda skäl föreligger kan sådan omtentamen ske även senare. Normalt ges inte undervisning enligt äldre kursplan. Möjligheten till dispens ska avgöras av rektor eller prefekt.
Fastställd av Ämnesföreträdarkollegiet vid Enskilda Högskolan Stockholm den 8 mars 2021.
Senast reviderad den 29 februari 2024.