Kurs

Teologi, religion och kyrka i Sverige. Distanskurs

I kursen ges en fördjupning av svensk kyrko- och religionshistoria samt en systematisk-teologisk och etisk reflexion kring samhället i Sverige under 1900-talet. Vi studerar de världsvida religionerna med utgångspunkt i Sverige och analyserar komplexa globala samband. Kursen inleds med en kyrkohistorisk genomgång med särskilt fokus på missionstid, reformationstid och väckelserörelsernas framväxt i Sverige. Därefter följer en fördjupning av de stora religionernas förekomst och utveckling i Sverige. Här behandlas frågor om religioners roll i kulturmöten, migrationsfaktorer samt influenser från Syd, samt frågor om sekularitet och sekularisering. I den avslutande delkursen diskuteras det nya religiösa landskapet i Sverige utifrån systematisk-teologiska perspektiv. Det sker genom att religionsteologi och ekumenisk teologi är centrala inslag, liksom teologiska perspektiv på dialog och försoning samt sekularisering.

I kursen ingår tre exkursioner och ett fältstudium.

Efter kursen förväntas studenten:

  • visa fördjupad kunskap om den kyrkohistoriska samt den ekumeniska utvecklingen i Sverige
  • visa grundläggande kunskaper om världsreligionernas villkor i Sverige samt kunna analysera religionens betydelse för migranter
  • ha fördjupad kunskap om teologins utveckling i Sverige i förhållande till sekularisering och ökad religiös mångfald, samt kritiskt kunna diskutera den kristna teologin i förhållande till varierande kulturella förutsättningar
  • visa god förmåga att muntligt eller skriftligt redogöra för och tolka samtida religiösa uttryck i dialog med olika grupper i samhället.

Del 1: Kristendomen i Sverige

Berntson, Martin & Nilsson, Bertil & Wejryd, Cecilia, 2012. Kyrka i Sverige: Introduktion till svensk kyrkohistoria. Skellefteå: Artos & Norma (410 s).

Berntson, Martin, 2022. Kyrko- och samfundskunskap: En introduktion. Stockholm: Verbum. (233 s. i urval)

Del 2: Religion i det nya Sverige

Andersson, Daniel & Sander, Åke (red.), 2015. Det mångreligiösa Sverige: Ett landskap i förändring. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur. S. 1-520. (520 s).

Thurfjell, David, 2015. Det gudlösa folket: De postkristna svenskarna och religionen. Farsta: Molin & Sorgenfrei. S. 1-219. (220 s).

Del 3: Systematisk teologi, sekularisering och mångfald

Björk, Mårten et al. (red.) 2022. Teologi för en postkristen tid. Stockholm: Aska förlag. (Ca 75 s. i urval.)

Lindmark, Daniel, Sundström, Olle (red.) De historiska relationerna mellan Svenska kyrkan och samerna: En vetenskaplig antologi, band 1 och 2. E-resurs. (Ca 50 s. i urval.)

Selinder, Per-Magnus, Åmell, Katrin, 2010. Tro – Liv – Enhet – Om kyrkans identitet och uppgift i Sverige. Stockholm: Sveriges kristna råd. (177 s). Tillgänglig via kurshemsidan.

Stenmark, Mikael, 2023. Religionskritik. Stockholm: Dialogos. (113 s.)

Wirén, Jakob, 2021. Att ge plats för den andre? Religionsdialog, ersättningsteologi och Muhammed som profet. Stockholm: Verbum. (240 s. i urval.)

Artiklar om 50-70 s. tillkommer.

Kurslitteraturen reviderades senast 11 maj 2023.

Schemat finns tillgängligt senast en månad innan kursen startar. Vi rekommenderar inte att du skriver ut schemat eftersom vissa ändringar kan ske.

Öppna schemat

Kursansvarig

Sara Gehlin

Teol.dr, högskolelektor, ämnesföreträdare Kyrkohistoria och global kristendom

sara.gehlin@ehs.se

Frida Mannerfelt

Teol. dr

Betyg

A = Framstående, B = Mycket bra, C = Bra, D = Tillfredsställande, E = Tillräcklig, Fx = Otillräcklig, komplettering möjlig, F = Otillräcklig

Examinationsformer

  • Hemtentamen
  • PM
  • Seminarier

Grundläggande behörighet.
Baskurser i teologi 30 hp enligt ny studieordning, eller motsvarande.

  • För fullgjord kurs krävs minst 80% närvaro vid föreläsningar och 100% närvaro vid seminarier/gruppövningar och andra tillfällen för redovisning. Frånvaro därutöver kan kompenseras genom kompletteringsuppgift (-er) om kursansvarig lärare bedömer det möjligt. Vid frånvaro om 50 % eller mer betraktas kursen som avbruten, även om examinationsuppgifter har genomförts.
  • Om student har ett beslut från EHS om särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, skall examinator vid behov anpassa examinationen och genomföra examinationen på ett alternativt sätt.
  • Student har möjlighet att tentera kurs enligt ursprunglig kursplan inom två år efter kurstillfället. Om särskilda skäl föreligger kan sådan omtentamen ske även senare. Normalt ges inte undervisning enligt äldre kursplan. Möjligheten till dispens ska avgöras av rektor eller prefekt.

Fastställd av Ämnesföreträdarkollegiet vid Enskilda Högskolan Stockholm den 20 januari 2023.