Kurs

Livslångt lärande i församlingen

Kursen ger kunskaper om församlingen som sammanhang för livslångt och generationsöverskridande lärande. Kursen utgår från ett helhetsperspektiv på lärande som inte reducerar lärande till varken antingen vuxna eller barn och ungdomar eller explicita undervisningssituationer utan fokuserar på hur församlingen kan skapa rum för livslångt lärande som helhet – från vaggan till graven. Kursen bygger vidare på en förståelse av lärande som både individuellt och socialt så att både den lärande människan och den lärande gemenskapen står i centrum.

Kursen bygger på religionspedagogiska teorier och teologiska perspektiv kring lärande och församlingssyn samt på fallstudier av konkreta läraktiviteter i församlingar. I kursen möter studenten således perspektiv och teorier som hjälper att strukturera och organisera lärandet i församlingen och kopplar dessa till en teologisk och pedagogisk grundsyn. Därigenom rustar kursen studenten till att stärka församlingen som miljö för livslångt och generationsöverskridande lärande.

Efter kursen förväntas studenten:

  • På ett självständigt sätt analysera och klarlägga vilken typ av lärandemiljö en församling är och vilka typer av lärande som sker i denna miljö.
  • På ett nyanserat sätt beskriva centrala drag i lärandeteorier med särskild relevans för livslångt och generationsöverskridande lärande.
  • Självständigt och kritiskt analysera de implicita och operativa teologiska och pedagogiska föreställningar i olika läraktiviteter i församlingen.
  • Formulera och argumentera för en egen teologisk och pedagogisk grundsyn i relation till livslångt och generationsöverskridande lärande i församlingen.

Freire, Paulo, 2021. De förtrycktas pedagogik. Stockholm: Trinambai. (254 s)

Ideström, Jonas, 2021. Ikoniska kartor: Att göra teologi i kyrkans vardag. Stockholm: Verbum, 2021. (187 s)

Jarvis, Peter, 2010. Adult Education and Lifelong Learning: Theory and Practice. London: Routledge. (352 s)

Klintborg, Caroline, 2021. Vägen är allt: en introduktion till religionspedagogik för den kristna församlingen. Varberg: Argument. (150 s)

Pfitzinger-Drewes, Thomas & Annika Eriksdotter. (red.). Kyrkopedagogik: Att visa en kyrka med dialog, delaktighet och alla sinnen. 2020. Karlstad: Votum. (169 s)

Lave, Jean & Wenger, Etienne, 1991. Situated Learning: Legitimate Peripheral Participation. Cambridge: Cambridge University Press. (138 s)

Theological Perspectives on Christian Formation: A Reader on Theology and Christian Education. 1996. Red. Jeff Astley & Leslie J. Francis & Colin Crowder. Herefordshire: Gracewing. S. 1– 389 (390 s)

Wenger, Etienne, 1998. Communities of Practice: Learning, Meaning, and Identity. Cambridge: Cambridge University Press. (318 s)

Kompendium med artiklar (120 s)

Kurslitteraturen reviderades senast 13 mars 2023.

Schemat finns tillgängligt senast en månad innan kursen startar. Vi rekommenderar inte att du skriver ut schemat eftersom vissa ändringar kan ske.

Öppna schemat

Kursansvarig

Jonas Ideström

Prefekt Avdelningen för religionsvetenskap och teologi, professor, präst

jonas.idestrom@ehs.se

Simon Hallonsten

Teol. dr, lektor

simon.hallonsten@ehs.se

Betyg

A = Framstående, B = Mycket bra, C = Bra, D = Tillfredsställande, E = Tillräcklig, Fx = Otillräcklig, komplettering möjlig, F = Otillräcklig

Examinationsformer

  • PM

Kurser i teologi/religionsvetenskap, 120 hp, varav minst 15 hp praktisk teologi på fördjupningsnivå. Dessutom kunskaper i svenska och engelska motsvarande kraven för grundläggande behörighet.

  • För fullgjord kurs krävs minst 80% närvaro vid föreläsningar och 100% närvaro vid seminarier/gruppövningar och andra tillfällen för redovisning. Frånvaro därutöver kan kompenseras genom kompletteringsuppgift (-er) om kursansvarig lärare bedömer det möjligt. Vid frånvaro om 50 % eller mer betraktas kursen som avbruten, även om examinationsuppgifter har genomförts.
  • Om student har ett beslut från EHS om särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, skall examinator vid behov anpassa examinationen och genomföra examinationen på ett alternativt sätt.
  • Student har möjlighet att tentera kurs enligt ursprunglig kursplan inom två år efter kurstillfället. Om särskilda skäl föreligger kan sådan omtentamen ske även senare. Normalt ges inte undervisning enligt äldre kursplan. Möjligheten till dispens ska avgöras av rektor eller prefekt.

Fastställd av Ämnesföreträdarkollegiet vid Enskilda Högskolan Stockholm den 20 januari 2023.