Kurs

Kristologi

Kristologi är läran om Jesus Kristus och utgör ett av den systematiska teologins huvudfält. I kursen studeras kristologins två grundläggande frågor rörande Jesus person respektive verk. Utgångspunkten tas i Nya testamentets skildring av Jesus med en blick på den samtida exegetiska forskningen. Därefter belyses det kristologiska dogmats framväxt under antiken samt kristologins fortsatta utveckling genom historien. Mot denna historiska bakgrund görs sedan ett jämförande kritiskt studium av en rad olika kristologier i samtiden

Efter kursen förväntas studenten:

  • ha en god överblick och fördjupad kunskap om kristologins historiska framväxt och utveckling samt vara väl förtrogen med de huvudsakliga kristologiska positionerna inom samtida systematisk teologi
  • kunna urskilja och förhålla sig till olika kriterier för att göra kristologi idag
  • kunna formulera kristologiska slutsatser utifrån skilda teologiska resonemang
  • ha förmåga att kunna argumentera på såväl exegetisk som systematisk teologisk grund för en specifik kristologisk hållning

Anselm av Canterbury, 2008. Why God Became Man i The Major Works. Oxford: Oxford University Press. S 260–356. (95 s)

Athanasius av Alexandria, 2006. Om inkarnationen. Mot hedningarna, och Om inkarnationen. Skellefteå: Artos. (70 s)

Camnerin, Sofia & Fritzson, Arne, 2012. Försoning behövs. Stockholm: Verbum. (195 sid.)
eller
Eriksson, Anne-Louise (1999). Kvinnor talar om Jesus: en bok om feministisk kristologisk praxis. Nora: Nya Doxa. (220 sid.)

Dunn, James D. G., 2018. Jesus: vad vet vi om hans liv?: vad kan vi tro om hans uppståndelse? Stockholm: Verbum. (112 sid.)

Ekstrand, Thomas & Bråkenhielm, Carl Reinhold, 2015. Kristen försoningslära genom tiderna. I Bråkenhielm, Carl Reinhold & Möller, Göran (red.), Tala om försoning: Reflektioner över ett centralt tema i kristen teologi, Stockholm, Verbum, S. 21-92. (71 sid.)

Gunton, Colin E. 2005. Christ and Creation. Eugene: Wipf and Stock. (127 sid)

Kärkkainen, Veli-Matti, 2016. Christology: A Global Introduction. 2 uppl. Grand Rapids: Baker Academic. (230 s)

Sverker, Joseph, 2022. Undrar om Gud: en bok för nyfikna. Stockholm: Libris. (17-97) (80 sid.) Tillgänglig via Canvas genom författarens tillåtelse

Tanner, Kathryn. 2001. Jesus, Humanity and the Trinity: A Brief Systematic Theology. Edinburgh: T&T Clark. (1-95) (95 s)

Artiklar om ca 50 sidor tillkommer


Kurslitteraturen reviderades senast 13 mars 2023.

Schemat finns tillgängligt senast en månad innan kursen startar. Vi rekommenderar inte att du skriver ut schemat eftersom vissa ändringar kan ske.

Öppna schemat

Kursansvarig

Joseph Sverker

Teol.dr, högskolelektor, ämnesföreträdare systematisk teologi

joseph.sverker@ehs.se

Betyg

A = Framstående, B = Mycket bra, C = Bra, D = Tillfredsställande, E = Tillräcklig, Fx = Otillräcklig, komplettering möjlig, F = Otillräcklig

Examinationsformer

  • Hemtentamen
  • PM

Grundläggande behörighet.
Kurser i teologi 60 hp: Baskurser 30 hp samt minst två av kurserna Att tolka Gud och samhället, 15 hp, Text, kontext och tolkning 15 hp eller Teologi, religion och kyrka i Sverige 15 hp, eller motsvarande.

  • För fullgjord kurs krävs minst 80% närvaro vid föreläsningar och 100% närvaro vid seminarier/gruppövningar och andra tillfällen för redovisning. Frånvaro därutöver kan kompenseras genom kompletteringsuppgift (-er) om kursansvarig lärare bedömer det möjligt. Vid frånvaro om 50 % eller mer betraktas kursen som avbruten, även om examinationsuppgifter har genomförts.
  • Om student har ett beslut från EHS om särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, skall examinator vid behov anpassa examinationen och genomföra examinationen på ett alternativt sätt.
  • Student har möjlighet att tentera kurs enligt ursprunglig kursplan inom två år efter kurstillfället. Om särskilda skäl föreligger kan sådan omtentamen ske även senare. Normalt ges inte undervisning enligt äldre kursplan. Möjligheten till dispens ska avgöras av rektor eller biträdande rektor.

Fastställd av Ämnesföreträdarkollegiet vid Enskilda Högskolan Stockholm den 5 mars 2009.

Senast reviderad den 22 februari 2017.