Kurs

Teologi, religion och kyrka i Sverige. Distanskurs

I kursen ges en fördjupning av svensk kyrko- och religionshistoria samt en teologisk etisk reflexion kring samhället i Sverige under 1900-talet. Vi studerar de världsvida religionerna med utgångspunkt i Sverige och analyserar komplexa globala samband. Kursen inleds med en kyrkohistorisk genomgång med särskilt fokus på missionstid, reformationstid och väckelserörelsernas framväxt i Sverige. Därefter följer en fördjupning av de stora religionernas förekomst och utveckling i Sverige. Här behandlas frågor om religioners roll i kulturmöten, migrationsfaktorer samt influenser från Syd. I det avslutande kursmomentet diskuteras svensk teologi under 1900-talet utifrån de utmaningar som kyrkorna ställts inför. Här ingår mötet med andra religioner, internationella influenser, sekularisering, feminism, miljörörelse och ekumenik. I kursen ingår två fältstudier.

Efter kursen förväntas studenten:

  • kunna visa fördjupad kunskap om den kyrkohistoriska samt den ekumeniska utvecklingen i Sverige
  • visa grundläggande kunskaper om världsreligionernas villkor i Sverige samt kunna analysera religionens betydelse för migranter
  • ha fördjupad kunskap om teologins utveckling i Sverige under 1900-talet samt kritiskt kunna diskutera den kristna teologin i förhållande till varierande kulturella förutsättningar
  • visa god förmåga att muntligt eller skriftligt redogöra för och tolka samtida religiösa uttryck i dialog med olika grupper i samhället

Del 1: Kristendomen i Sverige

Berntson, Martin & Nilsson, Bertil & Wejryd, Cecilia, 2012. Kyrka i Sverige: Introduktion till svensk kyrkohistoria. Skellefteå: Artos & Norma (410 s).

Nyman, Magnus, 1997 (eller senare upplagor). Förlorarnas historia. Katolskt liv i Sverige från Gustav Vasa till drottning Kristina. Uppsala: Katolska bokförlaget. S. 11-120. (110 s).

Del 2: Religion i det nya Sverige

Andersson, Daniel & Sander, Åke (red.), 2015. Det mångreligiösa Sverige: Ett landskap i förändring. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur. S. 1-520. (520 s).

Halvardson, Sven, 2012. Kanske alla har rätt – eller fel: Religionsmöten och syn på andra i mångreligiösa miljöer. Skellefteå: Artos & Norma. S. 61-140. (80 s).

Del 3: Teologi i det moderna Sverige

Kazen, Esther, 2020. Feministpastorns tro och tvivel: Religion, politik och feminism i världens mest sekulariserade land. Stockholm: Bazar förlag (150 s).

Selinder, Per-Magnus, Åmell, Katrin, 2010. Tro – Liv – Enhet – Om kyrkans identitet och uppgift i Sverige. Stockholm: Sveriges kristna råd. (177 s). Tillgänglig via kurshemsidan.

Thurfjell, David, 2015. Det gudlösa folket: De postkristna svenskarna och religionen. Farsta: Molin & Sorgenfrei. S. 1-219. (220 s).

Wirén, Jakob, 2021. Att ge plats för den andre? Religionsdialog, ersättningsteologi och Muhammed som profet. Stockholm: Verbum. (I urval: 150 s.)

Kurslitteraturen reviderades senast 22 april 2022.

Schemat finns tillgängligt senast en månad innan kursen startar. Vi rekommenderar inte att du skriver ut schemat eftersom vissa ändringar kan ske.

Öppna schemat

Sara Gehlin

Teol.dr, högskolelektor, ämnesföreträdare kyrkohistoria med missionsvetenskap och ekumenik

sara.gehlin@ehs.se

Ida Simonsson

vik lektor

ida.simonsson@ehs.se

Joel Appelfeldt

Teol. dr

joel.appelfeldt@ehs.se

Betyg

A = Framstående, B = Mycket bra, C = Bra, D = Tillfredsställande, E = Tillräcklig, Fx = Otillräcklig, komplettering möjlig, F = Otillräcklig

Examinationsformer

  • Hemtentamen
  • PM
  • Seminarier

Grundläggande behörighet.
Baskurser i teologi 30 hp enligt ny studieordning, eller motsvarande.

  • För fullgjord kurs krävs minst 80% närvaro vid föreläsningar och 100% närvaro vid seminarier/gruppövningar och andra tillfällen för redovisning. Frånvaro därutöver kan kompenseras genom kompletteringsuppgift (-er) om kursansvarig lärare bedömer det möjligt. Vid frånvaro om 50 % eller mer betraktas kursen som avbruten, även om examinationsuppgifter har genomförts.
  • Om student har ett beslut från EHS om särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, skall examinator vid behov anpassa examinationen och genomföra examinationen på ett alternativt sätt.
  • Student har möjlighet att tentera kurs enligt ursprunglig kursplan inom två år efter kurstillfället. Om särskilda skäl föreligger kan sådan omtentamen ske även senare. Normalt ges inte undervisning enligt äldre kursplan. Möjligheten till dispens ska avgöras av rektor eller prefekt.

Fastställd av Ämnesföreträdarkollegiet vid Enskilda Högskolan Stockholm den 20 januari 2015.

Senast reviderad den 22 februari 2017.