Kurs

Tematisk kurs, praktisk teologi, magisternivå

Tro, religion och meningsskapande står i relation till traditioner och praktiker som befinner sig i ständig förändring och samspel med varierande sociala och kulturella kontexter. Studier och forskning i praktisk teologi söker förstå sådana traditioner och praktiker genom att integrera teologiska, historiska och beteendevetenskapliga teorier och metoder. I en tematisk kurs erbjuds fokus på ett tema i något av de fyra delämnen som utgör ämnesområdet Praktisk teologi på THS (praktisk ecklesiologi, religionspedagogik, religionspsykologi, religionssociologi). De studerande kan fördjupa sig inom vad som traditionellt brukar kallas

• Liturgik
• Hymnologi
• Homiletik
• Religionspedagogik och undervisning i församling
• Pastoralteologi
• Religionspsykologi och själavård
• Religionssociologi och kyrkligt ledarskap
• Spiritualitet.

Inom varje ämnesområde läses ca 1200–1500 sidor vetenskaplig litteratur som lärare väljer efter samråd med studenten.

Alternativ
a) Tillämpad hymnologi. Församlingssångens nutida funktioner

b) Tillämpad homiletik. Predikan och predikantskap som ecklesiala praktiker.

c) Tillämpad religionspsykologi. Skolan som stödjande arena.

d) Tillämpad religionspedagogik i mötet med barn och unga i församlingar

e) Tillämpad religionspedagogik i mötet med vuxna i församlingar

f) Tillämpad religionssociologi. Församling och dess ledarskap i en religiöst föränderlig kontext.

g) Annat tema med relevans för uppsatsarbete

Efter kursen förväntas studenten:

  • visa fördjupad kunskap om grundläggande fakta och förhållanden inom det valda ämnesområdet, kännedom om och bekantskap med centralt material av olika slag, samt kunskap om och förståelse för centrala teorier, metoder och begrepp inom området
  • visa förmåga att självständigt identifiera och formulera problem inom ämnesområdet
  • visa kunskap om aktuella forskningsfrågor kring det valda temat
  • i muntlig eller skriftlig form redogöra för temat, dess problem och lösningar i dialog med olika grupper i samhället

Artiklar tillkommer för samtliga alternativ.

a) Tillämpad hymnologi. Psalmens, visans och hymnens nutida funktioner.
Nisser, Per Olof, 2005. Ett samband att beakta – psalm, psalmbok, samhälle. Skellefteå: Artos.

Petersson, Lena, 2013. Kärlekens måltid. Om mässans och musikens teologi. Lund: Arcus.

Temanummer av årsboken Svenskt gudstjänstliv, till exempel ”Psalm i vår tid”, 2006; ”Psalm, hymn och andlig visa”, 2015.

b) Tillämpad homiletik. Predikan och predikantskap som ecklesiala praktier.
Brown, David M., 2003. Transformational Preaching. Theory and Practice. College Station, TX: Virtualbookworm.

Fahlgren, Sune, 2006. Predikantskap och församling. Sex fallstudier av en ecklesial baspraktik inom svensk frikyrklighet fram till 1960-talet. Uppsala: Uppsala universitet.

Wingren, Gustaf, 1996. Predikan. En principiell studie. Tredje upplagan. Skellefteå: Artos.

c) Tillämpad religionspsykologi. Skolan som stödjande miljö.
Assarsson, Karin, 2001. När skola och kyrka möts: grund för Svenska kyrkans arbete med skolan . Uppsala: Svenska kyrkans nämnd för kyrkans utveckling. Uppsala: Wikströms tryckeri AB.

Francis, Leslie J. & Robbins, Mandy, 2005. Urban hope and spiritual health: the adolescent voice, Epworth Press, Werrington, Peterborough.

d) Tillämpad religionspedagogik i mötet med barn och unga i församlingar
Cook Everist, Norma, 2002. The Church As Learning Community: A Comprehensive Guide to Christian Education. Nashville: Abingdon Press.

Gustafsson, Lars H., 2016. Barnets mänskliga rättigheter i kyrkan. Stockholm: Verbum. (192 s)

Korczak, Janusz, 2016. Hur man älskar ett barn. Stockholm: Lärarförlaget. (233 s)

e) Tillämpad religionspedagogik i mötet med vuxna i församlingar
Grothe, Rebecca (red.), 1997. Lifelong Learning: A Guide to Adult Education in the Church. Minneapolis: Augsburg.

Gustavsson, Caroline, 2016. Delaktighetens kris. Gudstjänstens pedagogiska utmaning. Skellefteå: Artos.

Jarvis, Peter, 2010. Adult Education and Lifelong Learning: Theory and Practice (4th Edition) Abingdon: Routledge.

f) Tillämpad religionssociologi. Församling och dess ledarskap i en religiöst föränderlig kontext.
Ammerman, Tatom, Nancy, Jackson W Carroll, Carl S Dudley och William McKinney (red). 1999. Studying Congregations. A New Handbook. Nashville, USA: Abingdon Press.

Halvardson, Sven & Gunner, Göran, 2006. Vart tar väckelsens folk vägen? En studie av frikyrkligheten i de västvärmländska kommunerna Arvika, Eda och Årjäng. Skellefteå: Artos & Norma Bokförlag.

g) Annat tema med relevans för uppsatsarbete
Litteratur väljs i samråd med ämnesläraren.

Schemat finns tillgängligt senast en månad innan kursen startar. Vi rekommenderar inte att du skriver ut schemat eftersom vissa ändringar kan ske.

Öppna schemat

Kursansvarig

Jonas Ideström

Prefekt Avdelningen för religionsvetenskap och teologi, professor, präst

jonas.idestrom@ehs.se

Cecilia Melder

Teol.dr, högskolelektor, präst, ämnesföreträdare

Anneli Winell

Teol.dr, högskolelektor

anneli.winell@ehs.se

Betyg

A = Framstående, B = Mycket bra, C = Bra, D = Tillfredsställande, E = Tillräcklig, Fx = Otillräcklig, komplettering möjlig, F = Otillräcklig

Examinationsformer

  • PM
  • Seminarier

Kurser i teologi/religionsvetenskap, 120 hp, varav minst 15 hp praktisk teologi på fördjupningsnivå. Dessutom kunskaper i svenska och engelska motsvarande kraven för grundläggande behörighet.

  • För fullgjord kurs krävs minst 80% närvaro vid föreläsningar och 100% närvaro vid seminarier/gruppövningar och andra tillfällen för redovisning. Frånvaro därutöver kan kompenseras genom kompletteringsuppgift (-er) om kursansvarig lärare bedömer det möjligt. Vid frånvaro om 50 % eller mer betraktas kursen som avbruten, även om examinationsuppgifter har genomförts.
  • Om student har ett beslut från EHS om särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, skall examinator vid behov anpassa examinationen och genomföra examinationen på ett alternativt sätt.
  • Student har möjlighet att tentera kurs enligt ursprunglig kursplan inom två år efter kurstillfället. Om särskilda skäl föreligger kan sådan omtentamen ske även senare. Normalt ges inte undervisning enligt äldre kursplan. Möjligheten till dispens ska avgöras av rektor eller prefekt.

Fastställd av Ämnesföreträdarkollegiet vid Enskilda Högskolan Stockholm den 12 oktober 2016.

Senast reviderad den 22 februari 2017.