Kurs

Textkurs med grekiska, magisternivå

I kursen studeras en nytestamentlig text på grundspråket och ger fördjupad insikt i dess historiska tillkomstmiljö, sociala och ideologiska sammanhang, samt litterära och teologiska särdrag. Jämfört med textkurser på grundnivå ger kursen avancerad träning i läsning och tolkning av nytestamentlig text på grekiska, med bland annat större fokus på syntax och stil. Kursen fungerar som fördjupning i yrkesutbildning och som förberedelse för forskarutbildning.
Alternativ:
a) Matteusevangeliet
b) Lukasevangeliet
c) Johannesevangeliet
d ) Romarbrevet
e ) Efesierbrevet och Kolosserbrevet
f ) Annan text med relevans för uppsatsarbete

Efter kursen förväntas studenten:

  • visa fördjupade kunskaper om textens historiska och sociala sammanhang, litterära och teologiska egenart, samt tillräcklig insikt i aktuell forskningslitteratur för att på egen hand kunna analysera textens särdrag
  • visa stor förmåga att självständigt översätta och tolka grekisk text, med beaktande av respektive skrifts särskilda språk och stil
  • visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för en egen texttolkning och diskutera sina slutsatser i grupp
  • visa förmåga att självständigt identifiera och formulera de viktigaste frågeställningar som den aktuella texten föranleder, samt bedöma deras teologiska och etiska relevans

Språkliga hjälpmedel
The Greek New Testament. 2014. Utg. under red. av Barbara Aland. 5 uppl. Stuttgart: United Bible Societies.
eller
Novum Testamentum Graece. 2012. Utg. under red. av Eberhard Nestle & Kurt Aland. 28 rev. uppl. Stuttgart: Deutsche Bibelstiftung.

Blomqvist, Jerker, & Jastrup, P. O., 1991. Grekisk/Graesk Grammatik. Aarhus: Akademisk forlag.

Bauer, Walter, 2000. A Greek-English lexicon of the New Testament and other early Christian literature. Rev. och utg. av Frederick W. Danker. Chicago: University of Chicago Press.

Språklig kommentarlitteratur ca.100 sidor.

a) Matteusevangeliet
Boxall, Ian, 2015. Discovering Matthew: Content, Interpretation, Reception. Grand Rapids, MI: Eerdmans (177 s).

Gale, Aaron M., 2005. Redefining Ancient Borders: The Jewish Scribal Framework of Matthew’s Gospel. New York: T & T Clark (197 s).

Love, Stuart L., 2009. Jesus and Marginal Women: The Gospel of Matthew in Social-Scientific Perspective. Matrix: The Bible in Mediterranean Context. Eugene, OR: Cascade Books (240 s).

Saldarini, Anthony J., 1994. Matthew’s Christian-Jewish Community. Chicago Studies in the History of JudaismChicago: University of Chicago Press (206 s).

b) Lukasevangeliet
Levine, Amy-Jill, 2003. A Feminist Companion to Luke. London & New York: Continuum (100 sidor urval).

Green, Joel B., 2010. Methods for Luke. Methods in Biblical Interpretation. Cambridge: Cambridge University Press (143s).

Parsons, Mikeal C., 2007. Luke: Storyteller, Interpreter, Evangelist. Peabody, MA: Hendrickson (191 s).

Parsons, Mikeal C., 2015. Luke. Paideia Commentaries on the New Testament. Grand Rapids, MI: Baker (356 s).

Winninge, Mikael, 2007. Värnade Lukas om de fattiga – eller är det bara kristet önsketänkande? I: Gunner, Göran (utg.), Människa är ditt namn. Om mänskliga rättigheter, mänsklig värdighet och teologi. Stockholm: Verbum. S. 200-246 (47 s).

c) Johannesevangeliet
Thatcher, Tom & Moore, Stephen D. (red.), 2008. Anatomies of Narrative Criticism: The Past, Present, and Futures of the Fourth Gospel as Literature. Atlanta, GA: SBL Press. (urval, c:a 200 s)

Koester, Craig R, 2003. Symbolism in the Fourth Gospel. Minneapolis, MN: Fortress. (368 s)

Von Wahlde, Urban C., 2010. The Gospel and Letters of John. vol. 1. Introduction, Analysis, and Reference. Grand Rapids, MI: Eerdmans. (560 s)

d) Romarbrevet
Finlan, Stephen, 2004. The Background and Content of Paul’s Cultic Atonement Metaphors. Academia Biblica, 19. Atlanta: Society of Biblical Literature (229 s).

Jewett, Robert J., 2013. Romans: A Short Commentary. Minneapolis, MN: Fortress (250 s).

Sumney, Jerry L. (red.), 2012. Reading Paul’s Letter to the Romans. SBLRBS 73. Atlanta: Society of Biblical Literature (202 s).

Tobin, Thomas H., 2004. Paul’s Rhetoric in its Contexts: The Argument of Romans. Peabody, Massachusetts: Hendrickson (250 s i urval).

e) Efesierbrevet och Kolosserbrevet
Arnold, Clinton E., 1989. Ephesians – Power and Magic: The Concept of Power in Ephesians in Light of its Historical Setting. Cambridge: Cambridge University Press (230 s).

van Kooten, George H., 2003. Cosmic Christology in Paul and the Pauline School: Colossians and Ephesians in the Context of Graeco-Roman Cosmology, with a New Synopsis of the Greek Texts. Tübingen: Mohr Siebeck. S. 1-214 (214 s).

Jonsson, Johnny, 2015. Efesierbrevet. (KNT). Stockholm: Verbum (ca 200 s).

Dunn, D. G. James, 1996. The Epistle to the Colossians and to Philemon: A Commentary on the Greek Text. (NIGTC). Grand Rapids, Michigan: Eerdmans. (349 s).

f) Annan text med relevans för uppsatsarbete
Litteratur väljs i samråd med läraren.

Artiklar tillkommer för samtliga alternativ


Kurslitteraturen reviderades senast 15 december 2015.

Schemat finns tillgängligt senast en månad innan kursen startar. Vi rekommenderar inte att du skriver ut schemat eftersom vissa ändringar kan ske.

Öppna schemat

Kursansvarig

Hanna Stenström

Docent, högskolelektor, präst i Svenska kyrkan

hanna.stenstrom@ehs.se

Betyg

A = Framstående, B = Mycket bra, C = Bra, D = Tillfredsställande, E = Tillräcklig, Fx = Otillräcklig, komplettering möjlig, F = Otillräcklig

Examinationsformer

  • Muntlig tentamen
  • PM
  • Seminarier

Kurser i teologi/religionsvetenskap, 90 hp, varav minst 15 hp språkliga textkurser med grekiska, eller motsvarande. Dessutom kunskaper i svenska och engelska motsvarande kraven för grundläggande behörighet.

  • För fullgjord kurs krävs minst 80% närvaro vid föreläsningar och 100% närvaro vid seminarier/gruppövningar och andra tillfällen för redovisning. Frånvaro därutöver kan kompenseras genom kompletteringsuppgift (-er) om kursansvarig lärare bedömer det möjligt. Vid frånvaro om 50 % eller mer betraktas kursen som avbruten, även om examinationsuppgifter har genomförts.
  • Om student har ett beslut från EHS om särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, skall examinator vid behov anpassa examinationen och genomföra examinationen på ett alternativt sätt.
  • För studenter på avancerad nivå i Bibelvetenskap ingår deltagande i högre seminarier i kursen.
  • Student har möjlighet att tentera kurs enligt ursprunglig kursplan inom två år efter kurstillfället. Om särskilda skäl föreligger kan sådan omtentamen ske även senare. Normalt ges inte undervisning enligt äldre kursplan. Möjligheten till dispens ska avgöras av rektor eller prefekt.

Fastställd av Ämnesföreträdarkollegiet vid Enskilda Högskolan Stockholm den 15 december 2015.

Senast reviderad den 22 februari 2017.