Kurs

Tematisk kurs, bibelvetenskap, masternivå

Bibelns texter speglar en världsbild och förmedlar föreställningar och värderingar med förankring i en avlägsen tid. Historiska omständigheter och ideologiska förändringar har påverkat texternas framväxt och utformning. När texterna används och tolkas i vår tid uppstår glapp och kulturkrockar mellan textens värld och vår tids ideal och värderingar. Kursen ger redskap att analysera bibeltexter genom att relatera dem till litterära genrer, historiska och sociala sammanhang, samt vår egen tids perspektiv. Kursen erbjuds med fokus på olika teman och är gemensam för Gamla och Nya testamentet.
Alternativ
a) Bibeln som myt och historia
Myter förmedlar mening på ett poetiskt och allmänt plan, medan historieskrivning, även när det gäller äldre tid och antiken, är mer intresserad av faktiska detaljer och händelseförlopp. I Gamla och Nya testamentet är dessa två litterära genrer inte helt åtskilda. Historieskrivningen legitimerar dessutom en viss teologi eller gruppidentitet och utformas i mytisk form. Tolkarens ansvar i förståelsen av denna genre-problematik betonas.

b) Samhälle, kris och teologisk utveckling
Bibelns texter har ofta formats ur teologiska kriser som tvingats fram av historiska händelser eller förlopp. Vi analyserar dessa förändringsmekanismer, belyser deras roll för bibelns tillkomsthistoria och betonar tolkarens ansvar. Exempel är exilen, frånvaron av tempel, hellenismens påverkan, den romerska ockupationen, Jesus korsfästelse, parusifördröjningen, samt klyftan mellan tidig judendom och den tidigkristna rörelsen.

c) Våld, etnicitet och gender
Bibelns texter kan ibland uppfattas föråldrade eller förtryckande, ibland radikala och utmanande. Texter som rör frågor om våld, etnicitet och gender analyseras med redskap hämtade från historiska, sociala, litterära och ideologikritiska metoder. Vi granskar kritiskt hur normer och värderingar konstrueras i texterna och hos deras läsare, samt vilken roll dessa texter har spelat i historien.

d) Text, tolkning och predikan
Läsarens sociala kontext och förförståelse är avgörande i all tolkning. Vi problematiserar tolkaren som subjekt, granskar texttolkningens villkor och fördjupar förståelsen för exegetiska tolkningsmetoder, samt analyserar bibeltexternas bruk i den kristna gudstjänstens liturgi och predikan. De implicita tolkningsmodeller som framträder identifieras och analyseras. Tolkarens etiska ansvar för bruket av bibeltexten betonas.

e) Annat tema med relevans för uppsatsarbete

Efter kursen förväntas studenten:

  • visa väsentligt fördjupade kunskaper om bibeltexters historiska, sociala och ideologiska sammanhang samt hur dessa påverkat texternas utformning
  • visa förmåga att kritiskt och systematiskt kunna granska bibeltexters underliggande värderingar och skiftande tolkningar av dessa
  • visa förmåga att självständigt identifiera och analysera texters etiska aspekter samt kunna redovisa och diskutera sina resultat muntligt och skriftligt i nationella såväl som internationella sammanhang
  • visa fördjupad insikt om det aktuella forskningsläget och tillgängliga analysmetoder för ämnet, samt visa förmåga att bedöma de aktuella frågornas teologiska och etiska relevans

Reservation för revidering av litteraturen.

a) Bibeln som myt och historia
Fritz, Volkmar, 2012. The Emergence of Israel in the 12th and 11th Centuries BCE. I: Society of Biblical Literature Biblical Encyclopedia Series. Atlanta: Society of Biblical Literature (268 s).

Grant, Michael, 1995. Greek and Roman Historians: Information and Misinformation.London: Routledge. S. 1-99, 126-127 (101 s).

Mettinger, Tryggve N. D., 2007. The Eden Narrative: A Literary and Religio-historical Study of Genesis 2-3. Eisenbrauns: Winona Lake (165 s).

Miller, Robert J., 2003. Born Divine: The Births of Jesus and Other Sons of God. Santa Rosa: Polebridge. S. 1-258 (258 s).

Sommer, Benjamin D., 2009. The Bodies of God and the World of Ancient Israel.Cambridge: Cambridge University Press (334 s).

Stavrakopoulou, Francesca & Barton, John, 2010. Religious Diversity in Ancient Israel and Judah. London: T & T Clark (207 s).

Theissen, Gerd, 1999. The Religion of the Earliest Churches: Creating a Symbolic World.Minneapolis: Fortress. S. 1-60 (60 s).

Wedderburn, Alexander J. M., 1999. Beyond Resurrection. London: SCM (306 s).

b) Samhälle, kris och teologisk utveckling
Albertz, R., 2003. Israel in Exile: The History and Literature of the Sixth Century B.C.E. Atlanta: Society of Biblical Literature (460 s).

Lipschits, O. & Blenkinsopp, J. (red.), 2003. Judah and the Judeans in the Neo-Babylonian Period. Winona Lake: Eisenbrauns. (230 s i urval).

Albertz, R. & Becking, B. (red.), 2003. Yahwism after the Exile: Perspectives on Israelite Religion in the Persian Era. Assen: Royal Van Gorcum. (150 s i urval).

Dunn, James D.G., 1991. The Partings of the Ways Between Christianity and Judaism and their Significance for the Character of Christianity. London: SCM (280 s).

Eberhart, Christian A., 2011. The Sacrifice of Jesus: Understanding Atonement Biblically. Minneapolis: Fortress (134 s).
eller
Finlan, Stephen, 2007. Options on Atonement in Christian Thought. Collegeville: Liturgical Press (132 s).

Horsley, Richard A., 2008. Jesus in Context: Power, People and Performance. Minneapolis: Fortress (256 s).
eller
Oakman, Douglas E., 2012. The Political Aims of Jesus. Minneapolis: Fortress. S. 2-138 (136 s).

Theissen, Gerd, 1999. The Religion of the Earliest Churches: Creating a Symbolic World. Minneapolis: Fortress. S. 207-248 (42 s).

Ullucci, Daniel C., 2012. The Christian Rejection of Animal Sacrifice. Oxford: University Press (147 s).

c) Våld, etnicitet och gender


Balch, David L. & Osiek, Carolyn (red.), 2003. Early Christian Families in Context: An Interdisciplinary Dialogue. Grand Rapids: Eerdmans. S. 111-274 (164 s).
eller
Osiek, Carolyn & MacDonald, Margaret Y, with Tulloch, Janet H., 2006. A Woman’s Place: House Churches in Earliest Christianity. Minneapolis: Fortress (urval 150 s).


Bjelland Kartzow, Marianne, 2018. The Slave Metaphor and Gendered Enslavement in Early Christian Discourses: Double Trouble Embodied. London: Routledge (164 s).
eller
Glancy, Jennifer A., 2006. Slavery in Early Christianity. Minneapolis: Fortress (154 s).
eller
Harrill, J. Albert, 2006. Slaves in the New Testament. Minneapolis: Fortress. S. 1-164, 193-196 (168 s).

Davies, Eryl W., 2010. The Immoral Bible: Approaches to Biblical Ethics. London & New York: T&T Clark (147 s).

Fontaine, C. R., 2008. Eyes of Flesh: The Bible, Gender and Human Rights. Sheffield: Sheffield Phoenix Press (225 s).

Kazen, Thomas, 2018. Smuts, skam, status: Perspektiv på samkönad sexualitet i Bibeln och antiken. Göteborg: Makadam (170 s).

Lemos, Tracy M., 2020. Våld och vapen i Bibelns värld och vår. Tro & Liv Bibel 1. Stockholm: EHS (63 s).

Matthews, Shelly & Gibson, E. Leigh (red.), 2005. Violence in the New Testament. New York & London: T & T Clark. (152 s).

Sugirtharajah, R. S., 2012. Exploring Postcolonial Biblical Criticism: History, Method, Practice. Chichester: Wiley-Blackwell (187 s).

Teehan, John, 2010. In the Name of God: The Evolutionary Origins of Religious Ethics and Violence. Chichester: Wiley-Blackwell (219 s).

Wright Knust, Jennifer, 2011. Unprotected Texts: The Bible’s Surprising Contradictions about Sex and Desire. New York: HarperOne (248 s).

d) Text, tolkning och predikan
Collins, John J., 2005. Encounters with Biblical Theology. Minneapolis: Fortress (187 s).

Davis, Ellen F., 2005. Wondrous Depth: Preaching the Old Testament. Louisville: Westminster John Knox (162 s).

Graves, Mike & May, David M., 2007. Preaching Matthew: Interpretation and Proclamation. St. Louis: Chalice (152 s).

Jeanrond, Werner, 1991. Theological Hermeneutics: Development and Significance. London: SCM (182 s).

Kysar, Robert, 2002. Preaching John. Minneapolis: Fortress (252 s)

Power, David N., 2001. ”The Word of the Lord”: Liturgy’s Use of Scripture. Maryknoll, New York: Orbis (168 s).

Davis, Ellen F. & Hays, Richard B., 2003. The Art of Reading Scripture. Grand Rapids: Eerdmans (336 s).

Eriksson, Anne-Louise, 2004. Tolkning för livet: Åtta teologer om Bibelns auktoritet. Stockholm: Verbum (150 s i urval).

Hartman, Lars & Sjöberg, Lina & Sjöberg, Mikael, 2006. Vad, hur och varför? Reflektioner över bibelvetenskap. Acta Universitatis Upsaliensis; Uppsala Studies in Faiths and Ideologies, 17. Uppsala: Uppsala Universitet (100 s i urval).

Kompendium med exegetiska textutredningar och predikningar.
Kompendium med exempel på liturgiskt bibelbruk

e) Annat tema med relevans för uppsatsarbete
Litteratur väljs i samråd med läraren.

Artiklar tillkommer för samtliga alternativ.


Kurslitteraturen reviderades senast 9 september 2020.

Schemat finns tillgängligt senast en månad innan kursen startar. Vi rekommenderar inte att du skriver ut schemat eftersom vissa ändringar kan ske.

Öppna schemat

Kursansvarig

Thomas Kazen

Professor, pastor

thomas.kazen@ehs.se

Betyg

A = Framstående, B = Mycket bra, C = Bra, D = Tillfredsställande, E = Tillräcklig, Fx = Otillräcklig, komplettering möjlig, F = Otillräcklig

Examinationsformer

  • PM
  • Seminarier

Godkända kurser för en kandidatexamen i teologi/religionsvetenskap, 180 hp, eller motsvarande, varav minst 30 hp bibelvetenskap. Minst 15 hp teologi/religionsvetenskap på avancerad nivå, inklusive vetenskaplig teori och metod. Kunskaper i svenska och engelska motsvarande kraven för grundläggande behörighet.

  • För fullgjord kurs krävs minst 80% närvaro vid föreläsningar och 100% närvaro vid seminarier/gruppövningar och andra tillfällen för redovisning. Frånvaro därutöver kan kompenseras genom kompletteringsuppgift (-er) om kursansvarig lärare bedömer det möjligt. Vid frånvaro om 50 % eller mer betraktas kursen som avbruten, även om examinationsuppgifter har genomförts.
  • Om student har ett beslut från EHS om särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, skall examinator vid behov anpassa examinationen och genomföra examinationen på ett alternativt sätt.
  • För studenter på avancerad nivå i Bibelvetenskap ingår deltagande i högre seminarier i kursen.
  • Student har möjlighet att tentera kurs enligt ursprunglig kursplan inom två år efter kurstillfället. Om särskilda skäl föreligger kan sådan omtentamen ske även senare. Normalt ges inte undervisning enligt äldre kursplan. Möjligheten till dispens ska avgöras av rektor eller biträdande rektor.

Fastställd av Ämnesföreträdarkollegiet vid Enskilda Högskolan Stockholm den 16 december 2014.

Senast reviderad den 22 februari 2017.