Kurs
Folkrättsliga utmaningar i det internationella systemet
I kursen fördjupas de folkrättsliga aspekterna av mänskliga rättigheter. Ett antal aktuella och kontroversiella aspekter och diskussioner kring folkrätt och mänskliga rättigheter studeras. Teman som behandlas är exempelvis mänskliga rättigheter och genus, miljö, klimatförändringar, mänsklig säkerhet, humanitär intervention och skyldigheten att skydda (R2P), folkens rätt till självbestämmande, den internationella frihandelsregleringen, de internationella domstolarnas roll i implementeringen av mänskliga rättigheter, samt kritik av den juridiska mänskliga rättighetsstrukturen.
Efter kursen förväntas studenten:
- med hög grad av självständighet kritiskt kunna identifiera och analysera det folkrättsliga systemet för skydd av mänskliga rättigheter
- kritiskt kunna granska arbetet som utförs av mellanstatliga, statliga och icke-statliga aktörer för att skydda mänskliga rättigheter lokalt och globalt
- med hög grad av självständighet kunna bearbeta frågan om hur diskursen om mänskliga rättigheter kan bli relevant i en global och mångkulturell värld
- kunna presentera analyser av det internationella systemet för skydd av mänskliga rättigheter för en akademisk såväl som annan målgrupp i både tal och skrift
Reservation för revidering av litteraturen.
Böcker
Choudhury, Barnali, 2012. Public Services and International Trade Liberalization: Human Rights and Gender Implications. Cambridge: Cambridge University Press. (380 s) .
Karp, David Jason, 2014. Responsibility for Human Rights. Cambridge: Cambridge University Press. (198 s)
Svanberg, Katinka & Ove Bring, 2019. FN-stadgan och världspolitiken: Om folkrättens roll i en föränderlig värld (5 uppl.) Stockholm: Norstedts (610 sid)
Tillkommer ytterligare ca 500 s (2 böcker) efter eget val.
Artiklar
Aguirre, Daniel, 2005. Corporate Social Responsibility and Human Rights Law in Africa. I: Africa Human Rights Law Journal. Vol. 5(2). S. 239-265. (27 s) Länk
Cairns, Edmund, 2014. R2P and Humanitarian Action. I: Global Responsibility to Protect vol. 6, nr 2. S: 146-161. (16 s) Länk
Connolly, Christopher K, 2013. Independence in Europe: Secession, Sovereignty, and the European Union. Duke Journal of Comparative and International Law, vol. 24, s 51-105 (54 s) Tillgänglig via Länk
Hilpold, Peter, 2011. WTO Law and Human Rights: Bringing Together Two Autopoietic Orders. I: Chinese Journal of International Law. Vol. 10 (2). S. 323-372. (50 s) Tillgänglig via SSRN: Länk
Hurd, Ian, 2011. Is Humanitarian Intervention Legal? The Rule of Law in an Incoherent World. I: Ethics & International Affairs vol. 25, nr 3. S. 293-313. (21 s) Tillgänglig via SSRN: Länk
Kapur, Ratna, 2006. Human Rights in the 21st Century: Take a walk on the dark side. I: Sydney Law Review. Vol. 28. S. 665-687. (23 s) Länk
King, Betty, 2001. The UN Global Compact: Responsibility for Human Rights, Labor Relations, and the Environment in Developing Nations, 34 Cornell Int’l L.J. s. 481-485 (5 s) Tillgänglig via Länk
Lecours, André & Jean-Francois Dupré, 2018. “The emergence of self-determination claims in Hong Kong and Catalonia: A historical institutionalist perspective”. Ethnicities, July, pp. 1-21 (21 sid).
Nolan, Justine, 2005. The United Nations’ Compact with Business: Hindering or Helping the Protection of Human Rights, 24 U. Queensland L.J. 445-466 (20 s) Tillgänglig via Länk
Sambanis, Nicholas, Micha Germann & Andreas Schädel, 2018. SDM: A New data set on self-determination movements with an application to the reputational theory of conflict. Journal of conflict resolution, vol. 62, no. 3, s 656-686 (30 s)
Serrano, Ivan, 2013. Just a matter of Identity: Support for Independence in Catalonia. Regional & Federal Studies, vol. 23, No. 5, s 523-545 (23 s)
Stamnes, Eli, 2009. Speaking R2P and the Prevention of Mass Atrocities, 1 Global Resp. Protect s. 70-89 (20 s)
Sterio, Milena, 2015. Self-Determination and Secession under International Law. The New Framework. I: ILSA Journal of International & Comparative Law. J. Int’l & Comp. L vol. 21. S. 293 -306. (13 s)
White, Peter B, David E. Cunningham & Kyle Beardsley, 2018. Where, when and how does the UN work to prevent civil war in self-determination disputes? Journal of Peace Research, vol. 20, s 1-15 (15 s)
Ytterligare ca 250-300 sidor tillkommer efter eget val.
Eget valt arbetsmaterial tillkommer.
Kurslitteraturen reviderades senast 29 april 2019.
Schemat finns tillgängligt senast en månad innan kursen startar. Vi rekommenderar inte att du skriver ut schemat eftersom vissa ändringar kan ske.
Betyg
A = Framstående, B = Mycket bra, C = Bra, D = Tillfredsställande, E = Tillräcklig, Fx = Otillräcklig, komplettering möjlig, F = OtillräckligExaminationsformer
- PM
- Seminarier
Grundläggande behörighet.
Högskolestudier om minst 180 hp, där huvudområdet utgörs av minst 90 hp i mänskliga rättigheter eller ämne inom teologiskt, humanistiskt-filosofiskt, samhällsvetenskapligt, juridiskt huvudområde eller motsvarande, inklusive ett självständigt arbete om minst 15 hp eller motsvarande. Kunskaper i svenska och engelska motsvarande vad som krävs för grundläggande behörighet till svensk högskoleutbildning på grundnivå.
Dessutom mänskliga rättigheter 45 hp på avancerad nivå eller motsvarande.
För fullgjord kurs krävs minst 80% närvaro vid föreläsningar och 100% närvaro vid seminarier/gruppövningar och andra tillfällen för redovisning. Frånvaro därutöver kan kompenseras genom kompletteringsuppgift (-er) om kursansvarig lärare bedömer det möjligt. Vid frånvaro om 50 % eller mer betraktas kursen som avbruten, även om examinationsuppgifter har genomförts.
Om student har ett beslut från EHS om särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, skall examinator vid behov anpassa examinationen och genomföra examinationen på ett alternativt sätt.
Student har möjlighet att tentera kurs enligt ursprunglig kursplan inom två år efter kurstillfället. Om särskilda skäl föreligger kan sådan omtentamen ske även senare. Normalt ges inte undervisning enligt äldre kursplan. Möjligheten till dispens ska avgöras av rektor eller biträdande rektor.
Fastställd av Kollegiet i Mänskliga rättigheter vid Enskilda Högskolan Stockholm den 22 mars 2017.
Senast reviderad den 20 januari 2020.