Kurs

Feministisk teologi

Feministisk teologi utgör idag ett betydande fält inom den systematiska teologin. Kursen ger en väsentlig fördjupning dels i den feministiska teologins historia, dels i den mångfald av olika feministiska teologier som finns idag. Med utgångspunkt i några av de banbrytande verk som författas under 1970- och 80-tal följer vi den differentiering som äger rum inom den feministiska teologin under 1990- och 2000-tal. Litteraturen återspeglar den spänning som finns mellan mer konservativt respektive liberalt orienterade teologier, liksom mellan mer modernt respektive postmodernt orienterade synsätt.

Efter kursen förväntas studenten:

  • ha ett brett kunnande om den feministiska teologins framväxt och dess viktigaste frågeställningar samt en väsentligt fördjupad kunskap om vissa delar av den aktuella feministisk teologiska forskningen
  • vara väl förtrogen med olika metoder inom feministisk teologi samt ha förmåga att kritiskt och kreativt identifiera och formulera kriterier för att bedriva feministisk teologi
  • visa förmåga att med hög grad av självständighet identifiera och analysera styrkor och svagheter inom olika feministteologiska positioner, samt kunna redogöra för dragna slutsatser i såväl nationella som internationella sammanhang
  • visa insikt om den feministiska teologins relevans för det vidare teologiska fältet, liksom för religiösa, sociala och kulturella utmaningar som möter i vår tid

Cochran, Pamela, 2005. Evangelical Feminism: A History. New York: New York University Press. S 1-148 (149 s.)

Hampson, Margaret Daphne (red.), 1996. Swallowing a Fishbone?: Feminist Theologians Debate Christianity. London: SPCK. (186 s.)

hooks, bell, 2015. Ain’t I a Woman: Black Women and Feminism. [2.ed.] New York, NY: Routledge. S 214-262 (48 s)

McClintock Fulkerson, Mary, 2003. Feminist Theology. I: The Cambridge Companion to Postmodern Theology. Utg. under red. av Kevin J. Vanhoozer, Cambridge: Cambridge University Press. S 109-125 (16 s).

Mercedes, Anna, 2011. Power for: Feminism and Christ’s Self-Giving. London: T&T Clark. (168 s)

Nyman, Lovisa, 2020. Det konstruktiva beroendet: feministisk teologi i ett individualistiskt samhälle. Diss. Lund : Lunds universitet, 2020. S 17-306 (290 s)

Schumacher, Michele M., 2015. Feminist Christologies I: Murphy, Francesca Aran & Stefano, Troy A. (red.). The Oxford Handbook of Christology. Oxford: Oxford University Press. S. 408-424 (16 s)

Tonstad, Linn, 2015. God and Difference: the Trinity, Sexuality, and the Transformation of Finitude. New York: Routledge. (302 s.)

Turman, Eboni Marshall, 2013. Toward a Womanist Ethic of Incarnation. New York: Palgrave Macmillan US. (196 s)

 

Ett av följande verk väljs:

Radford Ruether, Rosemary, 1993 (1983): Sexism and God-talk: Toward a Feminist Theology. 10th anniversary edition. Boston: Beacon Press. (290 s)

Schüssler Fiorenza, Elisabeth, 1994 (1983): In Memory of Her: A Feminist Theological Reconstruction of Christian Origins. 10 uppl. New York: Crossroad. (350 s)

 

Samt ett av följande verk:

Heyward, Carter, 1989: Touching Our Strength: The Erotic as Power and the Love of God. San Francisco: Harper. (190 s)

Williams, Delores S., 2013 (1993). Sisters in the Wilderness: the Challenge of Womanist God-talk. Maryknoll, New York: Orbis Books. (260 s)

 

(Totalt 1850-1980 sid.)

 

Kursen saknar schemalagda moment.

Kursansvarig

Joseph Sverker

Teol.dr, högskolelektor, ämnesföreträdare systematisk teologi

joseph.sverker@ehs.se

Betyg

A = Framstående, B = Mycket bra, C = Bra, D = Tillfredsställande, E = Tillräcklig, Fx = Otillräcklig, komplettering möjlig, F = Otillräcklig

Examinationsformer

  • Muntlig redovisning
  • PM
  • Seminarier

Godkända kurser för en kandidatexamen i teologi/religionsvetenskap, 180 hp, där minst 150 hp utgörs av teologi/religionsvetenskap, varav minst 15 hp systematisk teologi på fördjupningsnivå, eller motsvarande. Minst 15 hp systematisk teologi på avancerad nivå samt kursen Vetenskaplig teori och metod, valfri inriktning 7,5 hp. Dessutom kunskaper i svenska och engelska motsvarande kraven för grundläggande behörighet.

  • För fullgjord kurs krävs minst 80% närvaro vid föreläsningar och 100% närvaro vid seminarier/gruppövningar och andra tillfällen för redovisning. Frånvaro därutöver kan kompenseras genom kompletteringsuppgift (-er) om kursansvarig lärare bedömer det möjligt. Vid frånvaro om 50 % eller mer betraktas kursen som avbruten, även om examinationsuppgifter har genomförts.
  • Om student har ett beslut från EHS om särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, skall examinator vid behov anpassa examinationen och genomföra examinationen på ett alternativt sätt.
  • Student har möjlighet att tentera kurs enligt ursprunglig kursplan inom två år efter kurstillfället. Om särskilda skäl föreligger kan sådan omtentamen ske även senare. Normalt ges inte undervisning enligt äldre kursplan. Möjligheten till dispens ska avgöras av rektor eller biträdande rektor.

Fastställd av Ämnesföreträdarkollegiet vid Enskilda Högskolan Stockholm den 21 april 2021.