Disputation – Abate Gobena

Abate Gobena försvarar sin avhandling ”Sanctity and Environment in Ethiopian Hagiography: The Case of Gedle Gebre Menfes Qiddus” i Östkyrkliga studier med inriktning mot kyrkohistoria.

31 oktober kl 13:00, sal 220. Enskilda Högskolan Stockholm. Disputationen kommer att äga rum på engelska

Opponent: Susan Ashbrook Harvey, professor i religionsvetenskap, Brown University.
Handledare: Samuel Rubenson, professor i östkyrkliga studier, Enskilda Högskolan Stockholm.
Bitr. handledare: Thomas Arentzen, docent i kyrkohistoria, Uppsala Universitet.

Avhandlingen finns digitalt tillgänglig på DIVA: Länk till avhandlingen

Sammanfattning:
De ursprungliga skogarna i centrala och norra Etiopien har idag nästan helt reducerats till de heliga lundar som omger den etiopisk-ortodoxa kyrkans kyrkor och kloster. I etiopisk tradition utgår heligheten från taboten på altaret till kyrkan, vidare ut på kyrkogården och till områdets yttersta periferi. Kyrk-skogen tjänar som skugga och skydd för det heliga och ses som en integrerad del av kyrkans geografi. Den helige Gebre Menfes Qiddus liv (GGMQ) är en inhemsk etiopisk hagiografisk text. Den skildrar helgonets liv och kamp i den etiopiska vildmarken. Hagiografiska texter som GGMQ utgör i Etiopien inte främst historiska dokument, utan är texter som är en del av den dagliga gudstjänsten och som i hög grad formar de lyssnandes föreställningar och vägleder deras handlingar.

Avhandlingens syfte är att analysera hur GGMQ framställer relationen mellan helgonet och den naturliga omgivningen för att se om det finns en korrelation till hur den etiopiska traditionen har bevarat kyrkskogarna och betraktat dem som heliga platser som representerar vildmarken. Syftet uppnås genom en närläsning av texten i jämförelse med en rad andra relevanta texter och utifrån fyra utvalda temata som används som analytiska instrument, nämligen asketiskt tillbakadragande, att leva med naturen, identifikation med änglarna och försoning av motsatser. Analysen och det faktum att GGMQ är en av de mest vördade texterna, läst och lyssnad till i liturgins och kyrkorummets högtidliga sammanhang, visar att det finns starka skäl för att anta att den regelbundna läsningen av GGMQ har haft och har en betydelsefull inverkan på läsarnas och lyssnarnas syn på förhållandet mellan människa och natur och att texten på så sätt bidragit till att bevara vildmark kring kyrkor och kloster.